Haavisto ser kemvapen som ett möjligt hot mot Finland
Regeringens viktigaste utrikespolitiska vägkarta, den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen är nu klar. Också om den här regeringen starkt betonar frågor som mänskliga rättigheter och klimatförändringen, har hotet från öster inte tonats ner, tvärtom.
– Vår målsättning är att förstärka Finlands ställning internationellt, trygga statens självständighet och territoriella integritet, samt upprätthålla ett fungerande samhälle, deklarerar utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) strax efter att regeringen godkänt sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.
Redogörelsen slår fast Finlands nuvarande säkerhetspolitiska linje. Dokumentet riktar sig dels till en inhemsk publik, men är framför allt den finska statsmaktens sätt att signalera hur Finland självt placerar sig utrikes- och säkerhetspolitiskt i förhållande till andra länder.
Vid sidan om den traditionella säkerhetspolitiken har regeringen den här gången valt att betona hälsosäkerhet, klimatfrågor och mänskliga rättigheter.
Coronan försenade redogörelsen
Det var meningen att redogörelsen redan skulle publiceras i somras, men coronaepidemin fördröjde arbetet. Nu kan man fråga sig varför regeringen inte inväntar det amerikanska presidentvalsresultatet.
En allmän farhåga ifall Donald Trump återväljs har varit att han kunde meddela att USA inte längre skulle försvara andra Natomedlemmar i enlighet med den gemensamma försvarsklausulen, artikel fem. Det skulle dra mattan under försvarspakten och åstadkomma en enorm försämring av säkerheten i Europa, också för icke-medlemmar som Finland.
Men regeringen har medvetet valt att inte låta tidtabellen och publiceringen av redogörelsen påverkas av presidentvalet på andra sidan Atlanten.
En formulering: Finland tillåter inte att dess territorium utnyttjas i fientligt syfte mot andra stater, fanns inte med i den förra regeringens redogörelse, men tillfogades under riksdagsbehandlingen för fyra år sedan. Det här väckte i vissa kretsar irritation eftersom satsen kunde tolkas som ett nej till amerikansk uppbackning i en konflikt med Ryssland och andra länder i vårt närområde. Formuleringen finns med i den nya redogörelsen redan från början.
HBL ber utrikesminister Haavisto förklara innebörden av stycket och vem texten riktar sig mot.
– I stället för att fråga vad meningen betyder eller vem den gäller kan man fråga vad den inte betyder? Den betyder inte att vi inte kan delta i internationella manövrar, eller att man inte skulle kunna öva hos oss. Meningen betyder precis vad där står: att Finland inte kan användas för fientliga ändamål mot andra, säger Haavisto.
Redogörelsen slår fast att inget omedelbart militärt hot riktas mot Finland trots att det internationella läget har skärpts. Regeringen skriver vidare: Det är emellertid nödvändigt att bereda sig på att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Finland. I den förra redogörelsen lydde formuleringen att ett militärt hot inte kan uteslutas.
– Efter ockupationen av Krim och starten på Ukrainakonflikten som på många sätt försämrade säkerheten i vårt närområde, har det skett många saker som tyvärr inte har inneburit en förändring mot det bättre, säger Haavisto och nämner den förvärrade miljökrisen, läget i Belarus, Navalnyj-krisen och de växande spänningarna mellan stormakterna, framför allt mellan USA och Kina.
Tyvärr har situationen inte förbättrats i Finlands närområde, säger Haavisto.
Även om det mesta i omvärldsutvecklingen har varit negativt, med tanke på Finlands säkerhet, finns ändå en ljusglimt: Det allt tätare samarbetet med Sverige, säger Haavisto.
Kemiska vapen också risk för Finland
Eftersom Haavisto nämner fallet Navalnyj, det vill säga giftmordförsöket på den ryska oppositionspolitikern Alexej Navalnyj som ett exempel på det försämrade säkerhetsläget, frågar HBL utrikesministern hur regeringen har beaktat att Ryssland tycks tillverka och använda förbjudna kemiska vapen mot sina motståndare.
– I redogörelsen betonar vi att länder ska förbinda sig vid det internationella regelverket. Ett förbjudet kemiskt vapen är ett brott mot de här reglerna. Vi har inte gått in på detaljer: Vem som har brutit mot reglerna eller möjligtvis gör det, men principen är viktig. Det här låg också bakom EU:s beslut nyligen om att utfärda sanktioner (mot Ryssland, red:s anm.). Någon utvecklar och förvarar förbjudna kemvapen och någon möjliggör att vapnet används, säger Haavisto.
Ser du att det finns en risk för att Finland också kan hotas med kemvapen? – Tyvärr är världen sådan att vi inte kan förutse olika incidenter. Då nya vapen eller kemiska vapen används, måste alla länder i sitt försvars- och säkerhetstänk beakta möjligheten för att verktyg av det här slaget existerar. Man måste åtminstone öka sitt kunnande, till exempel för att kunna identifiera de här ämnena. Det här är ett exempel på utmaningarna i hybridvärlden där det används både cyberattacker och förbjudna ämnen. Samtidigt har inte de traditionella konflikterna försvunnit någonstans. De presumtiva hoten är därför många.
Redogörelsen har beretts i samarbete med ministerierna, statsrådets kansli och presidentens kansli.
Efter ockupationen av Krim och starten på Ukrainakonflikten som på många sätt försämrade säkerheten i vårt närområde, har det skett många saker som tyvärr inte har inneburit en förändring mot det bättre.
Pekka Haavisto
utrikesminister