Stora investeringar i skolor och daghem

Esbo fortsätter med massiva investeringar samtidigt som skuldbördan ökar i rask takt. Investeringarna skuggas ändå av besparingar, vilket kommer fram i budgetförslaget för 2021.

Esbo stad investerar närmare 330 miljoner euro år 2021 samtidigt som skulden ökar med drygt 200 miljoner euro. Bland annat ska skolor och daghem renoveras och nya byggas. Infrastrukturen vid västmetron och spårjokern slukar också en ansenlig mängd pengar.

Stadsdirektör Jukka Mäkeläs budgetförslag för 2021 blir ingen lätt uppgift att handskas med för stadens beslutsfattare. Förslaget innebär en växande skuldbörda där skulden blir drygt 5 300 euro per invånare innan utgången av 2023. Resultatet uppskattas vara 43 miljoner på minus år 2021.

Borde då staden då bromsa in på investeringstakten för att få ekonomin i balans? – Det är en relevant fråga. Vi har fört diskussioner om vad staden kunde låta bli att investera på lång sikt. Preliminärt har vi kommit överens om att varje investering måste förses med en besparing på 10 procent. Investeringsbesparingar på 200 miljoner euro på 10 år är målet så att de årliga investeringarna uppgår till 250 miljoner euro i snitt från och med 2023, säger fullmäktigeledamot Markku Sistonen (SDP).

Enligt Sistonen är det viktigt att skilja på investeringar där man räknar med att få pengarna tillbaka utifrån en långsiktig plan och på kortsiktiga investeringar som är nödvändiga.

– En större del av investeringarna borde göras utan lån och här kommer markanvändningen att spela en allt större roll. Hur mycket får vi in på försäljning av mark, vad som görs på tomter och hur gynnar det stadens ekonomi, frågar Sistonen.

Förståelse för det svåra läget

Han får medhåll av Samlingspartiets Henrik Vuornos som anser att det blir mycket krävande att i varje investering spara 10 procent.

– Mycket av besparingarna går ut över byggandet och renoveringar av daghem och skolor. Frågan är om vi kunde bygga effektivare till lägre kostnader. Det behövs funktionella lokaler som inte behöver vara arkitektoniska mästerverk. Vi har också gjort besparingar med att bland annat dra ner på väginvesteringar, men det finns inga riktigt stora besparingar som man kunde göra nästa år, säger Vuornos.

Han är positivt överraskad av att det finns en bred förståelse för att Esbo måste dra åt svångremmen.

– När vi gick in för sparprogrammet fick jag uppfattningen att fullmäktigeledamöterna över partigränserna har en realistisk syn på läget och inte gör sig skyldiga till valfläsk inför vårens kommunalval, säger Vuornos.

”Bra ur svenskspråkigt perspektiv”

SFP:s Bo Lönnqvist anser att staden inte har så många andra möjligheter än att renovera skolor och daghem.

– De borde renoveras snabbare, men det har vi inte möjlighet till. Vi har ett tema där skolor och daghem systematiskt ska renoveras och därmed blir skuldbördan stor på ett tioårsperspektiv. Det är ingen bra mekanism att vi är så skuldsatta i Esbo och när man adderar den ökade statsskulden är läget inte bra. Det finns många saker som kan påverka stadens ekonomi i framtiden – allt från skatteintäkter till social- och hälsovårdsreformen, säger Lönnqvist.

Ur ett svenskspråkigt perspektiv är den viktigaste investeringen Monikkobyggnaden som blir färdig 2021 och som ska inrymma en svensk- och finskspråkig lågstadieskola samt daghem och förskola.

Kungsgårdsskolans tillbygge finns också i investeringsplanen. Det ska vara färdigt 2022. Också renoveringen av Vindängens skola pågår och här kommer både tidtabellen och budgeten att hålla.

– Ur ett svenskspråkigt perspektiv ser investeringsplanen bra ut. Det stora frågetecknet är givetvis Fokus Mattliden och utvecklingen där och vilka finansieringsmodeller som ska finnas. I den här frågan krävs ändå att stadsplanen för området blir färdig innan man går vidare med hur finansieringen ska se ut, säger Lönnqvist.