Sjunde tilläggsbudgeten så sällsynt att tekniken sa stopp
I den exceptionella sjunde tilläggsbudgeten är det kommunerna som prioriteras. Regeringens hybridstrategi för att testa, spåra och vårda kräver stora satsningar inom kommunerna och sjukvårdsdistrikten.
På torsdagen överlämnade regeringen ännu en tilläggsbudget till riksdagen för godkännande. Tilläggsbudgeten är den sjunde för i år och i den föreslås en ökning på 1,8 miljarder euro i statsbudgeten. Enligt de kalkyler som nu finns kommer statens nettoupplåning att bli 19,6 miljarder euro coronaåret 2020.
Att det gjorts en sjunde tilläggsbudget i år är exceptionellt. Tillägg till budgeten görs varje år, men de brukar uppgå till två eller tre stycken. Årets finanspolitik är så ovanlig att Finansministeriets datasystem inte ens ville kännas vid alla tillägg.
– Vårt budgeteringsprogram lät oss bara göra fem tilläggsbudgetar. Det var inte konstruerat för så här många tillägg så vi var tvungna att utveckla programmet, säger Johanna von Knorring som är budgetråd vid Finansministeriet.
Tilläggsbudgetar görs alltid i anslutning till den budget som riksdagen godkänner. Tilläggen kan bland annat bero på förändringar i inkomstprognoser och förändringar i hur mycket pengar det går åt till olika bidrag.
– Det behövs alltid korrigeringar. Om man ser att pengarna inte räcker så måste saken till riksdagen för godkännande.
Att vi nu i oktober 2020 är uppe i sju tilläggsbudgetar beror på coronapandemin och dess verkningar. Vårens hårda restriktioner slog till kraftigt mot restaurangbranschen och många företag fick det svårt att gå runt. Regeringen har fattat aktiva beslut att stödja många finländska företag på olika sätt under året.
Det har också gått åt stora summor till coronatestning och till hälsovården överlag under året.
Konstant budgetarbete sedan mars
Det har varit bråda tider på Finansministeriet. Johanna von Knorring säger att man haft en tilläggsbudget under arbete hela tiden sedan mars, med undantag för en kort paus under sommaren.
– Budgetarbete följer en viss tågordning och allt görs i en lite snabbare takt nu. Det är klart det varit arbetsamt för alla som jobbar med det här, och vi är ganska många.
Hon ser ändå inga risker med det höga tempot, men säger att under ett vanligt år så hinner man få med fler saker i en och samma tilläggsbudget.
– Nu har det handlat mycket om akuta pengar som behövs för att stödja företagen, till coronatestning och dylikt, säger von Knorring.
Förutom företagsstöd och pengar till hälsovården har regeringen under året föreslagit pengar till kulturfältet och kommunerna. I den sjunde tilläggsbudgeten vill man ge ett stöd på 750 miljoner euro till kommunerna. Tilläggsanslagen ska bland annat trygga den kommunala basservicen som på många håll är ansträngd på grund av coronapandemin.
Tilläggsanslaget ska också täcka kostnaderna för statens hybridstrategi som tillämpas i kommunerna. Hybridstrategin går ut på att testa, spåra och vårda coronapatienter och möjliga smittade.
WHO får stöd av Finland
Flera kulturinstanser och organisationer kommer också att få tilläggsanslag för att kompensera inkomstbortfall på grund av coronasituationen. Centret för konstfrämjande får 7 miljoner euro att dela ut som stipendier till konst- och kulturaktörer.
Regeringen föreslår 90 miljoner euro för att skaffa coronavaccin. Dessutom ska Finland delta med drygt 13 miljoner euro i EU-kommissionens anskaffning av coronavaccin.
Den sjunde tilläggsbudgeten föreslår också ett anslag på 50 miljoner euro till Världshälsoorganisationen WHO:s arbete med coronapandemin i utvecklingsländer och 24,5 miljoner euro i humanitärt coronastöd.
Trots att ekonomin långsamt börjar återhämta sig lever vi i en tid av oro. Så länge coronaviruset härjar är det väldigt svårt att spå den ekonomiska framtiden och Finlands bnp väntas sjunka med 4,5 procent i år. Däremot har vi klarat oss bättre ekonomiskt än en stor del av Europa.