”Avsikten är inte att försämra rättsskyddet”
Sänks skyddsåldern? Försvagas 12–15-åriga sexualbrottsoffers ställning? Förslaget till ny sexualbrottslag väcker diskussion. Julia Korkman är rättspsykolog och har ingått i arbetsgruppen bakom förslaget. Hon klargör vad avsikten med det är.
Julia Korkman är rättspsykolog och forskare vid Åbo Akademi. Hon utbildar psykologer och poliser i att intervjua barn i sexualbrottsfall, och har själv länge arbetat vid den rättspsykologiska enheten vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och där intervjuat många barn som är offer för sexualbrott.
Hon har som enda psykolog ingått i den arbetsgrupp som har utarbetat betänkandet till den nya sexualbrottslagen. Hon vill motivera förslaget och räta ut missförstånd som enligt henne förekommer i den debatt som de senaste veckorna har gått het.
– Avsikten har inte varit att försämra någons rättsskydd, säger hon.
I stället är målet att bättre skydda sexualbrottsoffer och skärpa straffen, i synnerhet när offret är ett barn.
Korkman betonar att hon inte är jurist och att det är mycket möjligt att det finns skrivningar som måste ses över. Beredningen av lagförslaget kommer också att fortsätta.
Tolv år som absolut gräns
Nytt är att en absolut nedre åldersgräns för när det handlar om våldtäkt mot barn införs, om lagförslaget godkänns som det nu har presenterats. Det innebär att den som har samlag med ett barn under 12 år alltid gör sig skyldig till våldtäkt – oberoende av barnets aktivitet eller åsikt i frågan.
I bakgrunden finns ett uppmärksammat fall där rätten inte ansåg att en vuxen mans samlag med en 10-åring var våldtäkt. Hovrätten motiverade det med att det inte gick att bevisa att det hade skett mot barnets vilja, vilket är kravet i nuvarande lag.
Gränsen på 12 år är definitiv också när det handlar om sexuellt övergrepp mot barn.
Däremot införs en tolkningsmån när det gäller barn som är över 12 år men som ännu inte har fyllt 16 år. Det är det här som flera av dem som har kommenterat förslaget har tolkat som sänkt skyddsålder.
Julia Korkman betonar ändå att skyddsåldern också i fortsättningen kommer att vara 16 år. Det innebär att sexuella handlingar som en äldre person har begått mot någon under 16 år är belagda med stränga straff.
Däremot vill man komma åt problem som har uppstått när det gäller frivilliga relationer mellan unga.
Korkman förklarar: Får till exempel en skolkurator kännedom om att två ungdomar yngre än 16 år sällskapar och har sex, kan den anmälningsplikt som finns i den nuvarande lagen tolkas så att kuratorn ser sig tvungen att kontakta polisen.
Årligen görs enligt henne tiotals utredningar hos polisen i sådana här fall. Handlar det om två unga som i samtycke har haft sex leder det inte till dom, men polisen måste ändå höra ungdomarna.
– Det leder till att de tvingas berätta om sina första erfarenheter så att föräldrar och myndigheter får sitta och se på. Det tycker jag är orimligt.
Hon berättar att det också förekommer fall där barnets relation till flick- eller pojkvänner blivit en del av en vårdnadstvist mellan föräldrarna, eller där föräldrarna anmält en flickeller pojkvän för att det handlat om en homosexuell relation.
Tolkningsfråga eller rätt att höras?
När åldersskillnaden är större – men inte väsentligt stor – är förslaget att 12–15-åringars åsikt i någon mån ska beaktas då rätten avgör hur allvarligt brottet är.
Vissa av dem som kritiserar förslaget menar att åldersskillnaden alltför mycket kommer att bli en tolkningsfråga, och att ansvaret i för hög grad läggs på offret.
– Arbetsgruppens avsikt har varit att om den andra parten, förövaren, är klart äldre behöver man inte alls fundera på den yngre personens samtycke eller medverkan eller agerande. Då är det helt klart allvarliga sexualbrott mot barn.
– Men då vi talar om sådana som är på gränsen, där känns det orimligt att urskillningslöst tillämpa den hårdaste brottsrubriceringen, säger Julia Korkman.
Det här är viktigt menar hon, eftersom straffen i den nya lagen är tänkta att skärpas väldigt mycket.
– Det skulle annars kunna innebära att en person som är 19 år och i en relation med en som är 15 år inte får något straff alls, medan den som är 20 år i motsvarande situation kan bli dömd för barnvåldtäkt, vilket ger ovillkorligt fängelse och är ett av de värsta brotten vi har.
Minskat åldersgap
Någon bestämd övre åldersgräns slås inte fast i själva lagförslaget. Julia Korkman säger att hon förstår att det juridiskt skulle vara lättare med en sådan, men att hon vetenskapligt inte ser det som en bra idé. Ungdomar utvecklas i olika takt och hon anser att fallen måste kunna bedömas också utifrån andra omständigheter än åldersskillnaden.
Korkman hänvisar till en färsk utredning som Institutet för kriminologi och rättspolitik har gjort för arbetsgruppen. Enligt den var nästan 50 procent av dem som dömts för sexualbrott 2017–2018 i åldern 15–24 år. Av offren var drygt 60 procent i åldern 13–15 år.
Sedan 2011 har förövarna blivit yngre och offret äldre. Det minskade åldersgapet kan delvis ha att
göra med anmälningsplikten som infördes då.
Korkman betonar att unga ska skyddas för sexuella övergrepp oberoende av åldersskillnad, och att det absolut kan handla om allvarliga sexualbrott. Enligt henne går det ändå inte att bortse från att många av förövarna själva är barn.
– En del av de förövare vi talar om är 15 och 16 år gamla. Om de blir dömda för barnvåldtäkt i en situation där offret är i samma ålder som de själva, innebär det att de får strängare brottsrubricering än en vuxen som begår motsvarande brott mot en annan vuxen. Bland annat därför måste man kunna se till andra faktorer än enbart offrets ålder.
Tanken är ändå att ju yngre offret är, desto lägre ska tröskeln vara att bedöma handlingarna som grova brott.
Uppmuntrar till tidigt sex?
Vad gäller den föreslagna nedre åldersgränsen på 12 år är det enligt flera av dem som har gett utlåtande positivt att en sådan nu ges. En del anser ändå att den borde vara högre, och frågar sig om det annars indirekt ger en acceptans för att så unga personer har sex.
Julia Korkman säger att inte heller hon ser det som särskilt önskvärt att en 12-åring har sexuellt umgänge, men att det inte är en fråga för det juridiska systemet utan andra instanser, som sexualupplysningen.
En högre gräns, som 13 eller 14 år, skulle också innebära att unga som hör till samma utvecklingsskede, kanske en sjunde- och en niondeklassare, inte skulle kunna ha sex i samtycke utan att den äldre parten döms för barnvåldtäkt.
Definitionen av vad som är könsumgänge utvidgas också i den nya lagen.
– Det kommer att omfatta också oralsex, vilket är typiskt för ungdomar i deras första kontakter.
Arbetsgruppens avsikt har varit att om den andra parten, förövaren, är klart äldre behöver man inte alls fundera på den yngre personens samtycke eller medverkan eller agerande. Då är det helt klart allvarliga sexualbrott mot barn.
Julia Korkman
rättspsykolog