Sparlistan i Helsingfors oroar språklärare
På Språklärarförbundet i Finland är man orolig över att språkundervisningen och medborgarinstitut som Arbis ska få mindre pengar av Helsingfors.
Outi Vilkuna, ordförande för Språklärarförbundet i Finland (Sukol), är bekymrad. Hon har tittat närmare på den lista med åtta produktivitetsåtgärder för fostran och bildning som omnämns i borgmästare Jan Vapaavuoris förslag till budget för 2021. I princip är de åtta punkterna en slags nedskärningslista som kanske förverkligas om den här sektorn inte får mer pengar nästa år.
– Det som jag upplever är oroväckande är att listan lämnar så mycket utrymme för egna tolkningar. Vilken typ av carte blanche ger man till beslutsfattarna?
Hon reagerar speciellt på den femte punkten, där det flaggas för en eventuell minskning av timantalet så att det motsvarar minimiantalet timmar per vecka. Den här skrivningen, kunde enligt Outi Vilkuna, minska på timantalet för språkundervisningen i grundskolan. Det här upplever hon går emot stadens tidigare linje.
– Representanterna för olika partier har talat om att staden har en buffert. Varför går man vidare med stora byggprojekt men skär ner i utbildningen som ger välmående i vardagen? Borgmästaren har ofta sagt att det är just utbildningen vi behöver satsa på, säger Vilkuna.
Enligt henne måste eleverna också i fortsättningen kunna läsa både A1- och A2-språk.
”Skulle vara mycket beklagligt”
HBL fick tag på Helsingfors biträdande borgmästare för fostransoch utbildningssektorn, Pia Pakarinen (Saml) på fredagskvällen, när hon deltog i de politiska gruppernas förhandlingar om budgetförslaget. Också hon tror att skrivelsen gäller språkundervisningen, eftersom minimiantalet timmar för A1- och A2språken nu överskrids.
”Vi har rätt nyligen tidigarelagt språkundervisningen, så det här skulle verkligen vara mycket beklagligt. Vi har inte fått någon noggrannare utredning om det här av sektorn”, skriver hon i ett e-postmeddelande.
Hon konstaterar också att fostransoch bildningssektorn behöver 48 miljoner euro för att åtgärderna på listan inte ska förverkligas.
Färre väljer svenska
Outi Vilkuna är inte orolig bara över hur det går för Helsingfors, utan också för utvecklingen i andra kommuner, till exempel i Tusby och Nurmijärvi.
– I nästan varje kommun har man försökt hitta kryphål och tycker att man bara behöver erbjuda engelska som A1-språk. Många kommuner håller på och slopar A2-språken, eftersom de inte är skyldiga att erbjuda det.
Outi Vilkuna menar att den här utvecklingen behöver stoppas innan det är för sent.
– I näringslivet är man orolig över att det inte går att hitta arbetskraft som är språkkunnig. Vi vill inte ha en generation förlorare, säger hon. Det finns ytterligare hotbilder: – Just nu ser vi i arbetslivet att det inte finns tillräckligt med svenskkunniga, eller andra språkkunniga för den delen. De som väljer A1svenska har minskat drastiskt i huvudstadsregionen, vilket är oroväckande.
"Utan krav på att prestera"
Outi Vilkuna reagerar också på att undervisningsutbudet inom det fria bildningsarbetet ska inriktas, det vill säga koncentrera sig på en viss uppgift.
– Coronan har gjort att medborgarinstituten blomstrar, speciellt språkkurserna är extremt populära. Och instituten har kunnat erbjuda dem på distans. Folk som blivit permitterade har haft möjlighet att förverkliga sådant de drömt om att göra eller upplevt viktigt där, säger Vilkuna.
Till exempel Arbis i Helsingfors får största delen av sin finansiering av staten, 57 procent, medan cirka 30 procent kommer från staden. Resten, 12 procent, kommer från kursavgifterna.
Vilkuna tycker att utbildning borde ses som ett stöd för att må väl psykiskt.
– Den ger folk möjlighet att förverkliga sig själva och vara kreativa. Den sociala biten är också viktig, att man gör saker tillsammans utan att känna krav på att prestera. Det är en frihet att vara så bra eller lite mindre bra som man själv vill vara. Det talas om livslångt lärande, varför skrida till åtgärder som går mot det?
HBL har kontaktat Moa Thors, chef för den svenska fria utbildningen och gymnasieutbildningen i Helsingfors, för en kommentar om hur sparlistan skulle påverka Arbis och de svenska gymnasierna, men hon ville inte uttala sig om budgetförslaget i det här skedet.
"Gör mig lite orolig"
Martina Harms-Aalto (SFP), som sitter i Fostrans- och utbildningsnämnden, väntar på mer detaljerad information om vad åtgärderna på listan skulle innebära.
– Borgmästarens budgetförslag och listningen av åtgärder för att öka produktiviteten gör mig lite orolig. Där finns saker som kommer att vara svåra att komma överens om politiskt och åtgärder som inverkar direkt på verksamheten i skolorna, säger hon.
Listan innehåller också förslag på att öka gruppstorlekarna och att slopa morgonverksamheten.
– När det gäller gruppstorlekarna kan man eventuellt göra en liten ökning av gruppantalet.
Andra förslag är att avskaffa hem
vårdsstödets kommuntillägg och att öka på utbudet av gemensamma kurser för studerande i gymnasiet.
Kommuntillägget försvann redan tidigare för familjer med barn som är äldre än 2 år. Men nu skulle det också slopas för under 2-åringar.
Formuleringen om gymnasiekurser kunde innebära att det blir fler digitala kurser som gymnasister från olika skolor kan delta i, vilket redan görs i finska skolor.
– Det ser ut som man behöver förbereda sig på att det någonstans kommer att knipa lite. Mitt mål är att man inte ska behöva göra några drastiska nedskärningar, säger Martina Harms-Aalto.
Vad som händer med sparlistan är fortfarande öppet. Först ska de politiska grupperna förhandla om hur mycket pengar fostrans- och utbildningssektorn får. Om sektorn inte får mera pengar så kan nedskärningarna bli aktuella. Det slutgiltiga beslutet om budgeten fattas av Helsingfors stadsfullmäktige i december.
I nästan varje kommun har man försökt hitta kryphål och tycker att man bara behöver erbjuda engelska som A1-språk. Många kommuner håller på och slopar A2-språken, eftersom de inte är skyldiga att erbjuda det.
Outi Vilkuna, ordförande för Språklärarförbundet i Finland