HUS behöver anställa tusentals nya personer
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN En tidigare kommun- och sjukvårdsbeslutsfattare som jag värdesätter, Gitta Dahlberg Heikel, undrar (HBL Debatt 28.10) vad jag riktigt sagt i samtal med riksdagsledamot Johan Kvarnström om finansieringen av social- och hälsovården i Nyland.
Det kan jag gärna återberätta. Jag sade att HUS inte blir tvunget att säga upp personal eller låta bli att vårda patienter på grund av finansieringen av social- och hälsovården.
Min motivering till detta är kortfattad. Finansieringen av social- och hälsovården i Nyland ökar varje år från och med 2023. Detta är delvis en direkt följd av det ökade invånarantalet, men framför allt en följd av det ökade servicebehovet som den växande befolkningen och åldrandet medför. Den totala finansieringen av välfärdsområdena baserar sig på dessa faktorer. Denna ökade finansiering är mycket mer betydande än den lindriga utjämningen av finansieringen per invånare mellan landets olika välfärdsområden 2023–2029. I statistiken presenteras inte denna ökning av finansieringen i exakta siffror, eftersom den baserar sig på den kommande befolkningstillväxten och ökningen av servicebehovet. I lagtexterna finns naturligtvis grunderna för ändringen.
Min egen uppskattning är att detta leder till en ökning på minst 500 miljoner euro och en minskning på 95 miljoner euro. Den totala finansieringen för Nyland ökar alltså avsevärt och det behövs tusentals fler anställda. Ingen sägs upp och patienter lämnas inte obehandlade.
Från och med 2023 får HUS sin finansiering från fyra välfärdsområden och Helsingfors. För tillfället finansieras HUS av 24 kommuner. För krävande vård av hela landets befolkning kommer HUS att fakturera andra välfärdsområden på samma sätt som hittills. HUS förblir alltså landets viktigaste sjukhusorganisation och ledande medicinska forskningscentral, vilket jag är mycket nöjd med i egenskap av tidigare verkställande direktör för HUS.