❞ Det kan låta krasst, men vill vi sätta pandemin i perspektiv måste vi gräva i dödsstatistiken.

Med statistik kan man bevisa vad som helst – och dess motsats. Vad ska man med verkligheten till då det finns statistik, i synnerhet under en pandemi?

Statistik är en stor lögn som innehåller många små sanningar. Det kan låta krasst, men vill vi sätta pandemin i perspektiv måste vi gräva i dödsstatistiken. Standardiserad och kodifierad data i all ära, men vi måste gå ett steg längre: granska frågeställningarna och definitionerna. Till följd av bristfällig byråkrati, mätfel och mörkertal tiger siffrorna om ungefär lika mycket som de avslöjar. Bara tiden och efterklokheten kan utvisa hur stor – eller liten – överdödligheten från covid-19 blir i slutändan.

I många länder lider dödsstatistiken också i normalläge av brister som bara accentueras av en pandemi. Den första felkällan är varierande testresurser. Vilka fall räknas med, vilka kvitteras med andra dödsorsaker som lunginflammation? Hur många som strukit med i covid-19 har inte fått eller vågat söka vård på grund av överbelastade sjukhus? De flesta länder rapporterar dödsfall som inträffat just på sjukhus, medan andra inkluderar äldreboenden. Men inte alla döda testas: Belgien bokför också misstänkta dödsfall på vårdhem. Därtill finns en eftersläpning för dödsfall som inträffat i hemmet. Europa har rätt pålitlig statistik, men många länder mörklägger talen. I Indien producerar läkare bara i undantagsfall officiella dödscertifikat. I Kina och Ryssland får statistiken ofta tjäna makthavarnas pompösa syften.

I början och mot slutet av april sammanföll en överdödlighet på dryga 10 procent med antalet registrerade covid-19-dödsfall i Finland. Fenomenet var nästan uteslutande nyländskt. I övrigt blev vårens dödlighet under den förväntade. Säsongsinfluensan förblev lindrig och tilläts inte härja fritt. Därtill skonade en exceptionellt mild vinter alla som lider av hjärt- och lungsjukdomar.

Sverige drabbades betydligt hårdare av pandemin. Under andra kvartalet hade Stockholms län Sveriges högsta överdödlighet, men under det tredje kvartalet landets största underdödlighet. Sedan slutet av juli ligger dödligheten för hela Sverige under förväntad årsnivå. Det handlar om en logisk tidsförskjutning: efter en period av hög dödlighet i äldre åldersgrupper uppstår underdödlighet. De som i vanliga fall skulle ha dött av säsongsinfluensa har ju redan gått bort. Flera gamla och sjuka som dukade under i våras befann sig i riskzonen och hade lägre beräknad livslängd än sina jämnåriga.

Samtidigt har handtvätt, coronarestriktioner, social distansering och distansjobb minskat antalet dödsolyckor på grund av halkning, trafik, säsongsinfluensa, vinterkräksjuka och stressrelaterade sjukdomar. Men det är alltid svårt att dra raka linjer, antalet döda måste sättas i relation till årskullarnas storlek.

Siffervillor präglar alltså måtten på dödlighet. Därför jagar också delar av klimatdiskussionen sin egen svans: via tendentiösa och selektiva jämförelser av temperaturer och CO2 går det att skenbart påvisa vad som helst. Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC bekräftar 255 149 europeiska dödsfall relaterade till covid-19 per 27 oktober, mestadels i Storbritannien, Italien, Spanien, Frankrike och Ryssland. Det är ett konservativt estimat. Förklaringen till att vi nu talar om underdödlighet och en andra våg – samtidigt – är att smittotabellerna domineras av unga, medan vårdmetoderna och testandet har skärpts betydligt och sjukhusen gapar halvtomma.

För nyfikna på överdödlighet rekommenderas sajter som ECDC, Eurostat eller statistiknätverket Euromomo, vars index bygger på data från bland annat Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Folkhälsomyndigheten. Siffrorna tar hänsyn till naturliga och återkommande variationer som att dödligheten alltid är något högre på vinterhalvåret till följd av halkolyckor och influensa.

Humble pie heter en traditionell brittisk maträtt lagad på inälvor, umbles. Med tiden har pajen börjat förknippas med adjektivet humble, ödmjuk. Innan vi avnjuter efterrätten – statistik – rekommenderas som huvudrätt just denna ödmjukepaj. Det gör gott: i magen, för samvetet och för intellektet.