Få har smittats på sin arbetsplats
Allt fler arbetstagare påtalar distansjobbets avigsidor när pandemin drar ut på tiden. Det visar en enkät som Arbetshälsoinstitutet har g jort.
De finländska arbetsplatserna har lyckats tackla coronapandemin förhållandevis väl. Den slutsatsen drar Arbetshälsoinstitutet som har intervjuat arbetarskyddschefer inom den industriella sektorn.
Det totala antalet coronafall som kan kopplas till arbetsplatser är relativt litet. Enligt statistik från Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kan endast en tiondel av alla coronafall spåras till olika arbetsplatser. På Kesko är andelen ännu mindre.
– Vi har över 43 000 anställda och hittills har endast 100 av dem smittats av coronaviruset. En stor del av fallen har en koppling till fritiden, säger direktör Katriina Ahtee på Kgruppen.
Den största delen av de coronarelaterade sjukdomsfallen där smittkedjan kan spåras till arbetslivet gäller säsongsarbetare inom jordbruket och byggnadsindustrin. Enligt Arbetshälsoinstitutet handlar det oftast om situationer där löntagare tillfälligt har bott tillsammans i bostäder som arbetsgivaren har stått för.
Enligt Arbetshälsoinstitutets enkät har alla arbetsplatser vidtagit skyddsåtgärder för att motverka smittspridningen. I 90 procent av fallen har åtgärderna byggt på egna riskbedömningar som kompletterar myndigheternas instruktioner.
– Trots att bekämpningen av epidemin kom plötsligt verkar arbetarskyddet och företagshälsovården ha hanterat situationen väl, säger generaldirektör Antti Koivula på Arbetshälsoinstitutet.
Skäl att uppdatera riskbedömningen
Risken att smittas av coronaviruset på den egna arbetsplatsen beror på det regionala smittläget, möjligheten att distansjobba, behovet att resa, antalet närkontakter och den hygieniska standarden, påminner Arbetshälsoinstitutet.
– Det finns skäl för alla arbetsgivare att uppdatera bedömningen av riskerna att smittas av coronaviruset på arbetsplatsen eftersom pandemin ställer nya krav på arbetarskyddet, säger direktör Tommi Alanko på Arbetshälsoinstitutet.
Hur distansjobbet inverkar på arbetsförmågan delar finländarna i två läger. Under pandemins första våg på våren var det cirka 60 procent av alla löntagare i Finland som övergick till distansjobb. Då uppgav majoriteten av dem att välbefinnandet i arbetslivet förbättrades.
– Under sommaren uppgav 52 procent att distansjobbet har stärkt möjligheterna att fatta självständiga beslut och 46 procent sade att de har lärt sig nya och bättre sätt att jobba, säger direktör Salla Toppinen-Tanner på Arbetshälsoinstitutet.
Problem med ergonomin
Nu under hösten är det många som påtalar distansjobbets nackdelar efter att nyhetens behag har mattats av. En fjärdedel upplever att stödet från den egna chefen har minskat och nästan en femtedel känner sig uttråkad så gott som dagligen.
– En tredjedel av arbetstagarna saknar den informella kontakten med sina kolleger och många påtalar den bristfälliga ergonomin, säger Toppinen-Tanner.
Hon understryker att arbetsgivarna borde bedöma riskerna med fortsatt distansjobb för att motverka en situation där allt fler känner sig ensamma och bortglömda.
– Nu är det viktigt att hitta nya sätt att skapa gemenskap och att precisera de egna målsättningarna så att jobbet känns meningsfullt när pandemin fortsätter och distansjobbet går in i en ny fas, säger ToppinenTanner.
Arbetshälsoinstitutet påminner också om vikten av att hålla pauser när jobbet har digitaliserats.
– Många är fjättrade i ett flöde av digitala möten på Teams och glömmer bort att hålla pauser. Arbetsgivarna måste se till att man håller fast vid pauserna även nu när allt fler jobbar på distans, säger generaldirektör Antti Koivula.
Arbetshälsoinstitutets enkät skickades till 326 arbetarskyddschefer inom industrin. 41 av dem besvarade enkäten.