Kultur och utbildning förlorar när ministerrådet satsar på klimatet

NORDEN Den 15 november fattar de nordiska samarbetsministrarna i Nordiska ministerrådet formellt beslut om sin budgetram för 2021–2024. Med budgeten vill politikerna klubba en kontraproduktiv omprioritering av det nordiska samarbetets ekonomiska medel: Att ta pengar från kulturoch forskningsbudgeten, för att fördela mer pengar till klimat- och miljöprojekt. Att våra politiker ställer dessa utgiftsområden mot varandra vittnar inte bara om brist på kunskap, utan även om en ovilja att ta itu med de verkliga problem som orsakar den pågående klimatkrisen.

Ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Förra året enades statsministrarna om en vision att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. ”Vår vision 2030”, som är titeln på visionsprogrammet, vill satsa på hållbar energiproduktion och klimatneutralitet, gröna transporter och investeringar, bioekonomi och cirkulär ekonomi.

Programmet skriver också att ”Kultur och språk stödjer våra värderingar och utveckling av den gemensamma nordiska identiteten. Utbildning, innovation och forskning är framtidens fundament.” Därför är det upprörande och förtroendeskadligt att ministerrådet vill besluta om att finansiera sina hållbarhetssatsningar genom att strypa den nordiska kultur- och utbildningsbudgeten. Omfördelningen skulle bland annat innebära att man skär ner drygt 20 procent av Nordisk kulturfonds anslag. Med denna prioritering framstår Nordiska ministerrådets vision som bara tomma ord.

I samma stund som detta sker har Sveriges kultur- och demokratiminister Amanda Lind tillsammans med sina nordiska kulturministerkollegor nyligen beslutat om ett nytt nordiskt samarbetsprogram för de kommande fyra åren. I programmet lyfts kulturens viktiga roll för ett hållbart Norden fram. Hur ska detta gå till om utrymmet för regeringarnas kultursamarbete i budgeten nu stryps?

Även Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur har framfört sin kritik över besparingarna inom det nordiska kultursamarbetet och kallat dem för ”ogenomtänkta”, särskilt mot bakgrund av att coronapandemin slagit mycket hårt mot kultursektorn.

Kultur och utbildning är en viktig dimension i ett långsiktigt, hållbart samhälle – både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Kultur och utbildning är själva grundfundamentet för levande demokratier. Kulturoch utbildningsområdets förhållningssätt till samhällets utmaningar bidrar till att Norden kan bli världens mest hållbara och integrerade region. Nordiska kulturfondens eget strategiska fokus på ämnen som hållbarhet, innovation, ungdomsfrågor och globala utmaningar går helt i linje med de nordiska statsministrarnas vision. Lär av dem!

I mitten av oktober publicerade tidskriften Science en ny studie gjord av ekonomen Marina Andrijevic. Studien jämför stimulanspaketen under coronapandemin med de investeringar som skulle krävas för att få bort utsläppen av koldioxid i energisystemen. Världen har hittills satsat över 12 000 miljarder dollar i krisstöd till följd av pandemin. Om en tiondel av dessa pengar satsas på klimatvänliga energisystem skulle det räcka för att uppnå en temperaturhöjning med maximalt 1,5 grader. Det innebär att världen skulle ligga i linje med Parisavtalet från 2015, som säger att uppvärmningen vid seklets slut ska hållas väl under två grader över medeltemperaturen innan industrialiseringen började.

Coronapandemin visar att vi har råd med att både värna om vår välfärd och en grön omställning. Nordiska ministerrådets budget visar att strategin för ”Vår vision 2030” behöver ett omtag innan det är försent. Vi begär att de nordiska samarbetsministrarna tar på sig glasögonen och granskar sin budget för 2021–2024 samt att ministerrådet undantar besparingarna på kultur och utbildning för att finansiera gemensamma satsningar på miljö och klimat.