Ida Hulkko trivs i proffsligan

Ida Hulkko köper inte teorin om att simmarna tränar för lite i Finland – snarare tvärtom. – Det räcker inte längre att bara köra träningsmängd, säger hon.

Det var för ett par veckor sedan som simlegendaren Antti Kasvio gick hårt ut mot dagens träningsfilosofi i en intervju för MTV3:

– Jag ser simning som en uthållighetsgren, och det finns andra inom sporten som inte ser simning som en uthållighetsgren. Vi har en helt annorlunda infallsvinkel. Jag förstår att det finns tävlingar på 50 m, men jag skulle inte ha det som utgångsläge, säger Kasvio, som bland annat vann OS-brons, två VM-guld, och två VM-silver i 200 och 400 m frisim.

– Vi har inte satsat och funderat på vad man gjorde förr.

Kvalitet före kvantitet

Ida Hulkko har ett helt annat synsätt. Hon och Matti Mattsson är de enda finländarna som klarat OSgränsen till Tokyo 2020, i 100 m respektive 200 m bröstsim.

– Som jag ser det är simning inte en uthållighetsgren i sig, men det kräver massor av grenspecifik träning och mycket tid i bassängen, säger Hulkko i en intervju för HBL.

– Min träning grundar sig absolut på att träna i tävlingsfart. Det som gör mig snabbare i tävling. Jag blir nödvändigtvis inte snabbare på 100 m i tävling av att köra 10 km grundträning per dag. Under de senaste fem tio åren har tankesättet gått i den här riktningen, allt färre kör bara träningsmängd, utan man tänker mera på teknik, kvalitet och själva tävlingsprestationen.

Utveckling

Antti Kasvio och Jani Sievinen är de enda finländarna som vunnit en OS-medalj i simning i modern tid (Hanna-Maria Seppälä var fyra i OS 2008, medan Arvo Aaltonen vann två brons i Antwerpen 1920). Både Kasvio och Sievinen hade en träningsfilosofi som grundade sig på en stor träningsvolym. Deras meriter väger tungt, men simningen, tekniken och träningsmetoderna har utvecklats sedan dess.

– Speciellt bröstsim har utvecklats så mycket under de senaste tio åren att det inte ens går att tala om samma gren som i början av 2000-talet. Simningen har utvecklats så mycket fysiskt och tekniskt sett att det kräver annorlunda träning än för tjugo år sedan, säger Ida Hulkko.

– Det räcker nödvändigtvis inte mera att bara köra träningsmängd.

Proffsliga i Budapest

Hulkkos favoritpass kan bestå av 20–30 gånger 25 m i tävlingsfart med kort paus. Då simmar hon 25 m på cirka 15 sekunder och startar varje 45:e sekund.

– Det finns de som säger att simmarna inte tränar tillräckligt mycket i Finland, men det stämmer inte alls, här i Budapest är jag och Jenna alltid först att hoppa i bassängen och sist att lämna bassängen. De andra kör ofta korta, 30–45 minuters intensiva träningspass, medan vi kör 1,5 timme.

– Det har verkligen varit ögonöppnande.

Hulkko och Jenna Laukkanen tävlar i samma lag i proffsligan International Swimming League i Budapest. Det är de enda högklassiga internationella tävlingarna i år.

Inledde med finskt rekord

Både Hulkko, 21, och Laukkanen, 25, tävlar i huvudsak på samma sträckor i bröstsim. Hulkko inledde tävlingarna i Budapest med att ta Laukkanens finska rekord i 50 m bröstsim i kort bana. Hulkko satte tidigare i sommar finskt rekord i 50 m och 100 m bröstsim i lång bana.

– Jenna har hunnit göra så mycket mera jobb under åren. Man märker också skillnaden i träningskulturen. Jag har vuxit upp med tävlingstänket, man funderar vad man gör, och, om det inte känns klokt, gör man det inte. Hon har kanske ännu tuffare arbetsmoral, säger Hulkko.

Laukkanen är betydligt mera meriterad än Hulkko, med bland annat två EM-guld i kort bana. Hulkko är först på väg mot toppen.

– Vi har annorlunda styrkor. Min simfart är bra också i jämförelse med de bästa. Jenna är stark i specialsituationer, vändningar, och armtag under vatten efter vändning. Det är viktigt i synnerhet i kort bana.

Som jag ser det är simning inte en uthållighetsgren i sig, men det kräver massor av grenspecifik träning och mycket tid i bassängen.

Klar för OS i Tokyo

Det var i juni som Hulkko satte finskt rekord både i 50 m och 100 m bröstsim i Tammerfors. Till slut godkände även det internationella simförbundet Fina hennes rekordnotering i 100 m bröstsim som kvalresultat för OS.

– Jag har aldrig förut kunnat träna så bra som i våras. Simhallarna var stängda på grund av coronan, men jag kunde träna så mycket jag ville i simhallen i Tammerfors, vilket var avgörande, säger Hulkko.

– Simhallarna är ju inte byggda för elitidrottare, utan för den stora publiken, vilket är förståeligt i sig, men samtidigt innebär det att elitsimmarna måste dela utrymmet med alla andra. Det blir förstås lättare då man nått upp till internationell nivå.

Hyfsad lön

Lagen i International Swimming League har hittills kört två tävlingar. Följande match inleds på torsdag.

– Det är bra att köra många starter efter varandra. Det framhäver ens svagheter, säger Hulkko.

– Med några undantag är alla världens bästa simmare med. Det gäller att vara på alerten hela tiden. Man har inte råd att göra misstag.

Prispengarna är i en klass för sig i ISL. Alla deltagare får en grundlön på 15 000 dollar (cirka 12 750 euro) för perioden fram till OS i Tokyo. I jämförelse uppgår den skattefria stödpenning som Hulkko får av Undervisnings- och kulturministeriet till 10 000 euro. Vinnarna får också prispengar – förra året drog den svenska simstjärnan Sarah Sjöström in 120 000 euro.

Bubbla

Simmarna får leva i en bubbla i sex veckor för att undvika covid-19. De rör sig i praktiken endast mellan hotellet och simhallen. Utanför hotellrummet är det alltid skyddsmask som gäller, frånsett i simbassängen förstås.

– Vi bor på en liten ö i Donau. Vi får röra oss i parken utanför de två hotellen. Vi fick också tillstånd att promenera en kilometer från hotellet till simhallen, säger Hulkko.

– Jag tillbringar fritiden med att läsa skolgrejer. Under kvällarna tittar vi ibland på film med laget. Det har inte blivit tråkigt.

Fosterländsk

Ida Hulkkos far Petri Hulkko är generallöjtnant och kommendör för armén. Det har haft sin inverkan på hennes uppväxt.

– Jag är ganska fosterländsk, beslutsam och viljestark. Som barn fick jag pröva alla grenar som jag ville, men på villkor att jag inte gav upp, utan jag spelade alltid säsongen till slut med hedern i behåll, säger Hulkko.

Petri Hulkkos kusin är musikern Antti Hulkko. Mera känd under artistnamnet Andy McCoy.

– Jag känner honom inte alls. Men det har säkert krävt lika mycket jobb att bli en framgångsrik artist som att bli elitidrottare, säger Ida Hulkko.