Hufvudstadsbladet

Jan­te­la­gen, där den som åstad­kom­mit nå­got po­si­tivt in­te er­känns, in­ne­bär ett sam­häl­le­ligt själv­ska­de­be­te­en­de. Sam­ti­digt sum­par vi chan­sen till en ana­ly­tisk skatte­dis­kus­sion. Torsten Fa­ger­holm i le­da­ren.

Skat­ta dig lyck­lig, du fin­län­da­re med hög skatte­mo­ral. De som käbb­las om skat­te­trans­pa­rens har in­te till ful­lo in­sett dess syf­te.

- TORSTEN FA­GER­HOLM torsten.fa­ger­holm@hbl.fi Taxes · Business · Emmett Till · Finland · Monaco · Sauli Niinistö

Var går grän­sen mel­lan trans­pa­rens och pri­vat­liv? Den frå­gan väcks ti­digt i no­vem­ber in­för den sto­ra skatte­da­gen. Vis­sa ond­gör sig över det­ta titt­hål och be­to­nar dess skval­ler­vär­de, and­ra hyl­lar trans­pa­ren­sen som främ­jar tilli­ten och öpp­nar för sam­hällsvik­tig dis­kus­sion. Till hög, till låg, till rik, till arm kom, hel­ga av­und­sju­ka? Nej, tvärtom bör vi gla­da och hjär­tevar­ma pra­ta öpp­na­re och of­ta­re om syf­te­na med skat­ter.

Näs­tan var­je kot­te i Fin­land an­ser att det är vik­tigt att be­ta­la skatt för att upp­rätt­hål­la väl­färds­sta­ten, vi­sar un­der­sök­ning­ar ut­för­da på upp­drag av Skat­te­för­valt­ning­en. Fy­ra fem­te­de­lar be­ta­lar gär­na skatt, tyc­ker att de får va­lu­ta för peng­ar­na och li­tar på att be­skatt­nings­be­slu­ten är kor­rek­ta. Vi har bli­vit allt­mer po­si­tivt in­ställ­da se­dan 2013. Men en hög skatte­mo­ral är ing­en själv­klar­het. Till den bi­drar tvi­vels­u­tan trans­pa­ren­sen kring pri­vat­per­so­ners lö­ne­och ka­pi­talin­koms­ter. Lis­tor­na ut­gör rå­ma­te­ri­al som ska för­äd­las av an­svars­ful­la re­dak­tio­ner, pla­ce­ras in i en kon­text och hjäl­pa fol­ket grans­ka mak­ten – som går hand i hand med peng­ar.

Av hävd kör Fin­land och öv­ri­ga nor­dis­ka län­der med öpp­na vi­sir. In­nan det mo­der­na sam­häl­let, då man tilläm­pa­de be­skatt­ning en­ligt pröv­ning, spi­ka­des tax­e­rings­läng­der upp på soc­kenstu­gan för att sking­ra miss­tan­kar om att skat­te­sty­rel­sen drog hemåt, att gran­nen kom lind­ri­ga­re un­dan. Se­na­re bör­ja­de skat­te­upp­gif­ter pub­li­ce­ras inom tax­e­rings­ka­lend­rar. Trans­pa­rens mins­kar ris­ken för kor­rup­tion, och öpp­nar för en fak­ta­ba­se­rad dis­kus­sion om be­skatt­ning. In­syn i in­komst­för­del­ning ger sy­re åt de­mo­kra­tin. Dess psy­ko­lo­gis­ka sig­nal­vär­de hjäl­per sam­häl­let att be­käm­pa grå eko­no­mi, eko­no­misk brotts­lig­het och skat­te­flykt.

Vis­sa med ex­cep­tio­nellt hö­ga be­skatt­nings­ba­ra in­koms­ter är dock öp­pet kri­tis­ka till skat­te­sy­ste­met. En del an­ser rentav att den per­son­li­ga skat­teno­tan vo­re kvit­te­rad, en gång för al­la. Det fram­kom i fjol ur Anu Kan­to­las och Han­na Ku­u­se­las in­ter­vjubok Huipputu­lo­i­set (top­pin­komst­ta­gar­na).

Jan­te­la­gen, där den som åstad­kom­mit nå­got po­si­tivt in­te er­känns, in­ne­bär ett sam­häl­le­ligt själv­ska­de­be­te­en­de. Sam­ti­digt sum­par vi chan­sen till en ana­ly­tisk skatte­dis­kus­sion. Fiskalt sett be­hö­ver vi fi­nan­si­e­ra kol­lek­ti­va nyt­tig­he­ter. Skat­ter ska upp­munt­ra till och av­skräc­ka från vis­sa be­te­en­den. Fun­ge­rar vår pro­gres­si­va skat­teska­la, fyl­ler den si­na för­del­nings­po­li­tis­ka och ut­jäm­nan­de syf­ten? Hur väl sti­mu­le­rar skat­ter kon­sum­tion och in­ve­ste­ring­ar, gyn­nas miljö, häl­sa och fa­mil­je­po­li­tik? Därom ti­ger vi still.

Högin­komst­ta­ga­re som skat­tar skjor­tan av sig (re­la­tivt sett) bor­de hyl­las som na­tio­nal­hjäl­tar: de har ju rent mjöl i på­sen och bi­drar kraf­tigt till sam­häl­let. Fin­land be­hö­ver fler skat­te­roll­mo­del­ler, fär­re ral­ly­fö­ra­re som par­ke­rar si­na mil­jo­ner i Mo­naco. Kanske pre­si­dent Ni­i­ni­stö kun­de sov­ra bland gäst­lis­tan till den (möj­li­gen di­gi­ta­la) slotts­ba­len med av­stamp i ta­bel­ler­na?

Sam­ti­digt för­blir en mängd skat­te­upp­gif­ter i skymun­dan: ta­bel­ler­na sä­ger ing­et om skat­te­fri ak­ti­eut­del­ning, för­mö­gen­het el­ler skuld­sätt­ning. In­te hel­ler ett knyst om pla­ce­ring­ar maske­ra­de av för­säk­rings­skal, el­ler om arvs- el­ler gå­voskatt. Upp­gif­ter­na är vagt rikt­gi­van­de då det gäl­ler ut­del­ning från ono­te­ra­de bo­lag. Trots att bil­den för­blir in­kom­plett är of­fent­lig­hets­prin­ci­pen bland det fi­nas­te vi har: en ri­tu­al som byg­ger tillit. Var och en ska kun­na ut­vär­de­ra hur myn­dig­he­ter­na i prak­ti­ken ut­ö­var sin makt, grans­ka att ock­så de pri­vi­le­gi­e­ra­de be­ta­lar skatt – el­ler stäl­la in­for­me­ra­de frå­gor om var­för så in­te sker.

Ty­värr ser det ut som om Fin­land allt­mer går mot en in­ter­na­tio­nell syn där pri­vat­per­so­ners fö­re­ha­van­den får mör­kas. I år lö­per me­di­er risk att mis­sa ny­kom­ling­ar som be­gärt att stry­kas från skat­te­lis­tan. Visst kan ta­bel­ler­na miss­bru­kas som en ka­ta­log för kri­mi­nel­la som sö­ker lämp­li­ga ob­jekt, men ald­rig kan man lag­stif­ta bort ned­ri­ga drif­ter som av­und­sju­ka. Den ri­ke har råd att va­ra stor­sint. All­män­he­ten bor­de lov­pri­sa dem som upp­off­rar ett styc­ke ano­ny­mi­tet för att tjä­na sam­häl­let.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland