Fagerholm toppar inkomstlistan bland fondpamparna
Vd:arna i de finlandssvenska stiftelserna och fonderna leder inkomstligan bland fondherrarna och damerna. För vissa ger styrelseposter stort klirr i kassan, medan andras inkomster i huvudsak består av lön. – Jag skäms inte för mina inkomster. Jag har förtjänat dem, säger glada pensionären och styrelseproffset Kaj-Gustaf Bergh som klår alla de nuvarande fondtopparna.
Gyllenbergs vd, Jannica Fagerholm, har de högsta inkomsterna bland de finlandssvenska fondtopparna. Fagerholm hade i fjol närmare 477 000 i förvärvsinkomster, men vd-uppdraget på Gyllenberg står bara för en del av summan. Betydande inkomstkällor är vice ordförandeuppdraget i Sampo, 140 000 euro och Kesko som betalar 45 000 per år plus mötesarvoden.
På andra plats efter Fagerholm kommer Jussi Laitinen, vd för Sigrid Juselius stiftelse, med 471 000 euro i förvärvsinkomster.
Flera finlandssvenska fondvd:ar har förvärvsinkomster antingen under eller över 300 000 euro, till exempel Lasse Svens, skattmästare för Stiftelsen för Åbo Akademi som hade nästan 340000 i förvärvsinkomster. Svens är styrelseordförande
i Aktia, ett uppdrag som gav honom 61 000. Från Veritas där han är styrelsemedlem fick han 10 000 i arvode.
SLS redovisar öppet för vd:ns lön
Svenska litteratursällskapets vd Dag Wallgrens beskattningsbara förvärvsinkomster uppgick till 296 000 euro. Litteratursällskapet ska ha en eloge för sin öppenhet eftersom sällskapet i motsats till de flesta andra finlandssvenska föreningarna och stiftelserna i sin årsberättelse öppet redovisar för vd:ns lön, 271 000 euro.
Konstsamfundets vd Stefan Björkman hade 2019 förvärvsinkomster på 333 000 euro. Både Björkman och Wallgren satt 2019 i Stockmanns styrelse som betalade styrelsearvode, 40 000 euro per medlem.
Kanslichefen för Svenska folkskolans vänner Johan Auras förvärvsinkomster uppgick i fjol till 261 000 euro medan Gun Sandberg-Wallin, vd för stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne, hade förvärvsinkomster på 165 000 euro i fjol.
Kulturfondens vd, Sören Lillkungs förvärvsinkomster låg 2019 på 134 000 euro. Efter honom kommer Tom Westermark, vd för Harry Schaumans stiftelse, 131 000 euro i förvärvsinkomster och Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede som tjänade 119 000 euro i fjol.
Bergh cashade totalt in 941000
År 2019 var inte Kaj-Gustaf Bergh som tidigare år brukade toppa inkomstlistan över de finlandssvenska fondcheferna vd för Konstsamfundet. Bergh gick i pension året innan. Men trots pensioneringen går det ingen nöd på Bergh ekonomiskt. Nyblivna pensionären Bergh hade 450 000 euro i förvärvsinkomster och ännu furstligare kapitalinkomster, 491 000, tillsammans 941 000 euro.
– Jag hade många styrelseposter i fjol. Det har jag alltid haft. Inte hade jag särskilt hög lön från Konstsamfundet då jag jobbade där, utan merparten av mina inkomster kom från styrelseuppdrag, säger Bergh.
Bergh räknar upp de bolagsstyrelser som han 2019 lyfte arvoden från: Wärtsilä, Ramirent, det svenska börsbolaget JM och Technopolis.
Merparten av Berghs kapitalinkomster härstammade 2019 från skogsförsäljning.
– Jag var delägare i ett dödsbo som sålde skog i Porkala, säger Bergh som inte alls verkar irriterad då HBL tar kontakt och frågar om inkomsterna.
– Jag vet att man i år kunde radera sitt namn från listan. Men jag gjorde det inte. Om folk vill veta så får de veta. Jag skäms inte för mina inkomster, jag har förtjänat dem, säger han.
En annan pensionär, som tidigare brukade ligga högt på inkomstlistan är Christoffer Taxell som numera inte har kvar några tunga styrelseposter, varken i finlandssvenska föreningar eller i börsbolag. Taxells förvärvsinkomster låg i fjol på knappt 355000 euro. Merparten var pensionsinkomster. Taxells pensionsinkomster har dock ingen koppling till förtroendeuppdrag i allmännyttiga organisationer eftersom han aldrig lyfte arvoden från de stora finlandssvenska fonder han var engagerad i: Konstsamfundet, Stiftelsen för Åbo Akademi och SLS.
Kulturfonden har högsta arvodet
Bland dem som sitter på styrelseordförandeposter i allmännyttiga finlandssvenska stiftelser går inkomsterna kraftigt isär. För många styrelseordförande utgör lönen från arbetet och andra förvärvsinkomster den huvudsakliga inkomstkällan eftersom många föreningar och stiftelser inte betalar ersättning till sina förtroendevalda. Men det finns också allmännyttiga finlandssvenska organisationer där ersättningen för ordförandeuppdraget är av samma storleksklass som i en bolagsstyrelse.
Per-Henrik Groop, styrelseordförande i Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, hade visserligen förvärvsinkomster på 395 000 euro, men Gyllenbergs andel av summan är bara 12 000 euro. Konstsamfundets styrelseordförande Gunvor Kronman som är vd för Hanaholmens kulturcentrum, skattade för 194 000 i fjol, men inte en cent kom från Konstsamfundet, eftersom föreningen inte ersätter sina förtroendevalda.
Advokaten Gisela Knuts som är styrelseordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi, hade 121 000 euro i förvärvsinkomster och 106 000 i kapitalinkomster, totalt, 227 000 euro. Men också Knuts sköter uppdraget enbart för den goda sakens skull eftersom ÅA-stiftelsen inte heller ersätter sina styrelsemedlemmar.
Lobbyisten Marcus Rantala tjänade 200 000 euro jämt. Rantala sitter på betydelsefulla finlandssvenska styrelseposter, han är skattmästare i Folkhälsan och blev 2019 ny ordförande i stiftelsen Tre smeder. Det tidskrävande Folkhälsanuppdraget ger inga inkomster, men nog Tre Smeder som betalar sin ordförande 19 500 euro och dessutom 4 500 för att sitta i Aktias nomineringskommitté.
Professor Henrik Meinander som är styrelseordförande i Svenska litteratursällskapet är den enda av SLS förtroendevalda som har ett arvoderat uppdrag. Meinander hade i fjol 116 000 i förvärvsinkomster, varav 22 000 kom från SLS.
Laila Andersson är rektor för yrkesinstitutet Prakticum och styrelseordförande för Brita Maria Renlunds stiftelse. Stiftelsen betalar sin ordförande 17 500 i årsarvode och dessutom 400 per möte. Stiftelsen brukar ha fem eller sex styrelsemöten per år. Anderssons totala förvärvsinkomster uppgick i fjol till 106 000 euro.
Av de finlandssvenska allmännyttiga förtroendeuppdragen är posten som Kulturfondens ordförande bäst betald, 33 000 per år. I fjol hette Kulturfondens ordförande Stefan Wallin. I början av året var han riksdagsledamot, men han ställde inte upp i riksdagsvalet, utan flyttade på våren över till konsulthuset Miltton. Wallins totala förvärvsinkomster 2019 låg på 133 000 euro.
Kulturfondens delegationsordförande Ann-Luise Bertell hade förvärvsinkomster på totalt 65 000 varav fonden stod för knappt 22 000 euro.
En annan person som liksom Bertell får en betydande del av sina inkomster via sitt förtroendeuppdrag är styrelseordföranden för Svenska Folkskolans vänner, Wivan Nygård-Fagerudd. Fagerudd hade förvärvsinkomster på drygt 34 000 varav 21 000 kom från SFV.