Helsingfors förbereder stort byggprojekt vid järnvägsstationen
Helsingforspolisen begär att den 16-åring som misstänks för dråp i Helsingfors ska häktas. Han är också misstänkt för dråp- och rånförsök för en månad sedan i Tammerfors, men släpptes ur häktet bara en vecka innan knivhuggningen i Vallgård.
Det var på lördagsnatten som en man knivhöggs utanför en mataffär i Vallgård i Helsingfors. Mannen, född 2001, dog av sina skador på sjukhus.
En 16-åring anhölls, och Helsingforspolisen begär nu honom häktad. Häktningsförhandlingarna hålls på onsdag förmiddag.
Också en 14-åring är enligt polisen misstänkt. Helsingforspolisen har i ett tidigt skede talat om åtminstone ytterligare en person som utreds, men vill inte gå in på detaljer.
Det har visat sig att 16-åringen också är misstänkt för dråpförsök och rånförsök som skedde i Tammerfors för en månad sedan.
Av tingsrättens handlingar framgår att han häktades på sannolika skäl misstänkt för brotten. Vid en ny behandling av häktningsärendet drygt två veckor senare släpptes han ändå, och belades i stället med reseförbud. Ett reseförbud kan handla om förbud att lämna en bestämd ort eller område.
En vecka senare skedde knivhuggningen i Helsingfors som ledde till en persons död.
MTV3 var först med uppgifterna om 16-åringens tidigare häktning.
När allvarliga brottsmisstankar riktas mot en vuxen är det vanliga att personen hålls häktad fram till rättegång.
Svåra fall för myndigheterna
Pekka Heikkinen, som är polisinspektör vid Polisstyrelsen och arbetar med brottsförebyggande, påminner ändå om att det enligt lagen måste finnas vägande skäl för att häkta en person under 18 år – eller hålla denna fortsatt häktad.
I stället kopplas socialmyndigheter och barnskyddet in.
Åldersgränsen för straffrättsligt ansvar går vid 15 år i Finland. Det betyder att polisen inte kan anhålla personer yngre än det – som den misstänkta 14-åringen – och att straff inte heller utdöms.
I lagen finns ett starkt skydd för vad som anses vara barnets bästa, som ändå tidvis är en utmaning för polisen enligt Heikkinen.
– Många förundersökningsledare, och också barnskyddsmyndigheter, ställs inför svåra och krävande situationer. Man kunde fråga sig om det skulle vara barnets bästa att polisen kunde rikta tvångsmedel också mot minderåriga, säger han. Ett tvångsmedel är just häktning. Enligt Heikkinen hänger frågan ihop med en diskussion om vilken straffmyndighetsålder som är den bästa. Han betonar ändå att det är något för lagstiftarna, inte polisen, att avgöra.
Heikkinen säger att fallet i Vallgård får var och varannan att stanna upp, men också att det är lätt att vara efterklok. Beslut fattas utifrån den information som finns i ett visst läge.
I höst har det rapporterats om flera allvarliga våldsbrott där de misstänkta gärningsmännen är unga.
Pekka Heikkinen säger att det trots allt handlar om enskilda fall och att han inte ser att det skulle vara frågan om ett större trendbrott.
Han lyfter fram att den allra största delen av ungdomarna är mycket skötsamma.
– Det är några procent som av en eller annan anledning hamnar utanför samhället, säger han.
Våldsbenägenhet och utsatthet går dessutom ofta i arv över generationer. Utmaningen är att bryta spiralen.
Polisen är enligt Heikkinen särskilt intresserad av att med förebyggande verksamhet nå de 5–10 procent som är på gränsen att dras in i kriminalitet. Det arbetet skulle det enligt honom gärna finnas mer resurser för.
Området framför Helsingfors järnvägsstation väntas vara en stor grop i tre år, enligt nuvarande planer.
Byggprojektet Kronbroarna innebär stora tillfälliga omställningar i Helsingfors absoluta stadskärna. Projektet ska förbinda centrum med Degerö genom en 10 kilometer lång spårvagnslinje mellan Järnvägsstationen och Degerö, via Hagnäs, Högholmen och Fiskehamnen.
Kronbron, den längsta av de tre broarna som behövs, blir med en längd på 1 200 meter Finlands längsta bro.
Spårvagnslinjens ändhållplats i centrum byggs vid järnvägsstationen. Den exakta platsen för ändhållplatsen är ännu inte bestämd, men planeringen är i full gång. Enligt nuvarande plan ska bygget äga rum 2023–2025.
Orsaken till att det tar så lång tid är att staden i samma veva vill göra renoveringar av Stationstunneln, byggd 1966–67, och metrostationen, som byggdes 1983.
”Då järnvägen är klar kommer det att bli lättare att ta sig till stan. Samtidigt står det klart att stora byggprojekt i centrum alltid för med sig nackdelar. Nu ska en grop grävas vid ett av Finlands allra livligaste övergångsställen”, säger Lauri Hänninen som är kommunikationsplanerare för Kronbroarna-projektet, i ett pressmeddelande.
Involverar företagare
Brunnsgatan grävdes senast upp 1967. Den gången var stadsborna inte involverade i bygget, men den här gången ska företagarna kring torget rådfrågas innan de slutliga planerna spikas.
Utvärderingen av planerna sker i två skeden.
Först jämför staden genom simulationer hur olika byggarrangemang inverkar på trafiken, kostnaderna och arbetets tidsanspråk. Resultatet kommer senare i höst.
I det andra skedet visas resultaten upp för områdets företagare, som också inkluderas i planeringen.
Järnvägsstationen passeras varje dag av 250 000 fotgängare. Det ska vara möjligt att röra sig till fots på området under hela byggtiden.
Beslutet om var ändhållplatsen byggs och hur bygget ska genomföras för att minimera nackdelarna fattas nästa år. Bygget av spårvagnslinjen från centrum till Degerö inleds nästa år och väntas vara klart 2026.