Hufvudstadsbladet

Om be­ho­vet av ge­men­sam för­svars­vil­ja och ödes­ge­men­skap

- Sweden · Finland · Stockholm · Russia · UN Security Council · Denmark · Norway · Europe · Imatra · Peter Hain

I Sve­ri­ge kom­mer Fin­land of­ta upp när för­svars­vil­ja ska be­skri­vas. Vin­ter­kri­get och fort­sätt­nings­kri­get räd­da­de själv­stän­dig­he­ten. Värn­plik­ten och be­red­skaps­lag­ren be­va­ra­des me­dan Sve­ri­ge trod­de på evig fred.

Det är in­te så kons­tigt att det blev myc­ket tal om Fin­land när den hög­re kur­sen för sam­häl­lets kris­be­red­skap vid För­svars­hög­sko­lan i Stock­holm, ha­de pro­jekt­re­do­vis­ning­ar på ett se­mi­na­ri­um för­ra må­na­den på just te­mat för­svars­vil­ja. Men där en tit­tar när­mast be­und­ran­de och fa­sci­ne­rat så är det in­te sä­kert att blic­ken till­ba­ka är li­ka tind­ran­de. Det vitt­na­de en av del­ta­gar­na, upp­vux­en i Imat­ra, om. Där vid grän­sen till Ryss­land ha­de han se­dan barns­ben i bastun fått hö­ra att Sve­ri­ge svek i vin­ter­kri­get. Nu var han själv tjäns­te­man i det svi­kan­de Sve­ri­ge. En aha-upp­le­vel­se för en del i sa­len. Många riks­svens­kar kän­ner in­te till vil­ken upp­förs­bac­ke det finns i det pur­fins­ka ba­stu­snac­ket. Att Sve­ri­ge skic­ka­de en tred­je­del av flyg­vap­net, sam­la­de in enor­ma peng­a­be­lopp och töm­de va­pen­för­råd för Fin­land har ing­et ut­rym­me när käns­lan av upp­lev­da svek le­ver kvar i ge­ne­ra­tio­ner.

På sam­ma var­nan­de te­ma skrev Est­lands för­ra för­svars­mi­nis­ter Hain Re­bas om Sve­ri­ges re­la­tion till Fin­land på blog­gen Sä­ker­hets­rå­det. Riks­svens­kar­na är ge­ne­rellt då­li­ga på histo­ria, och än­nu säm­re på svensk-fin­ländsk histo­ria, vil­ket Re­bas på­pe­kar le­der till att ”man på den svens­ka si­dan för länge se­dan för­trängt ett an­tal obe­hag­lig­he­ter i sam­band med just Fin­land”.

Kun­ska­pen om Fin­land för­sva­gas just nu ock­så hos den yng­re ge­ne­ra­tio­nen i Sve­ri­ge. En Novus­un­der­sök­ning om den svens­ka Fin­lands­bil­den i co­ro­na­ti­der, be­ställd av Finsk­svens­ka han­dels­kam­ma­ren, Fin­lands­in­sti­tu­tet och Kul­tur­fon­den för Sve­ri­ge och Fin­land, vi­sar att 54 pro­cent av 18–29-åring­ar­na ald­rig har be­sökt Fin­land. För be­folk­ning­en som hel­het är siff­ran 29 pro­cent.

På frå­gan om man kun­de tän­ka sig att tu­ris­ta i Fin­land när pan­de­min är slut sva­ra­de 56 pro­cent ja, det kan tyc­kas va­ra högt, men är än­då be­tyd­ligt läg­re än för Dan­mark, Nor­ge och svars­al­ter­na­ti­vet ”öv­ri­ga Eu­ro­pa”.

Bris­tan­de svensk kun­skap och od­lan­de av fin­länds­ka my­ter om hopp­lö­sa svens­kar ris­ke­rar att ska­pa frik­tion i den folk­li­ga för­ank­ring­en av för­svars­sam­ar­be­tet, för att in­te ta­la om vad främ­man­de makts in­for­ma­tions­o­pe­ra­tio­ner kan åstad­kom­ma. I en stra­te­gisk kon­text blir då kun­ska­pen och käns­lan av sam­hö­rig­het, ja rent av ödes­ge­men­ska­pen, allt vik­ti­ga­re. Re­bas fö­re­slår bland an­nat en nyö­ver­sätt­ning till svens­ka av Alek­sis Ki­vis Sju brö­der och att Fän­rik Ståls säg­ner ska dy­ka upp i svensk sko­la igen.

Men ska den yng­re be­folk­ning­en nås be­hövs en Net­flix­se­rie om Sve­ri­ge och Fin­land un­der och ef­ter and­ra världs­kri­get och var­för in­te en svensk-finsk mot­sva­rig­het till nors­ka TV2:s Ok­ku­pert?

Även lag­stif­tar­na be­hö­ver för­stå varand­ra bätt­re, Sve­ri­ges och Fin­lands riks­da­gar skul­le kun­na skri­va histo­ria ihop ge­nom att till­sam­mans öva sam­ar­be­te un­der krig.

Det är ba­ra ge­nom att mö­tas och få en ge­men­sam be­rät­tel­se som käns­lan av sam­hö­rig­het kan byg­gas så stark att ba­stu­san­ning­ar och okun­skap in­te kom­mer i vägen för en ge­men­sam för­svars­vil­ja, en ödes­ge­men­skap.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland