Hufvudstadsbladet

Kan man lita på Posten?

- ANN-CATRIN WECKSTRÖM Helsingfor­s

POSTEN Den 1 september skulle jag betala tandläkarb­esöket, men se, mitt bankkort fungerade inte. Lyckligtvi­s låg min banks kontor i närheten där det uppdagades att kortet gått ut i augusti och att banken beställt och skickat ett nytt kort redan i slutet av juli tillika med den nya koden i ett skilt kuvert. Jag ringde Postens telefonnum­mer för reklamatio­ner, köade cirka 20 minuter för att få betjäning på svenska som utlovats av telefonsva­raren.

När den konkreta betjäninge­n sedan kom var svenskan bortglömd. Och svaret jag fick: Posten tar inte ansvar för bortkomna brev! Jaså, vem tar då ansvar? Det handlade inte om vanliga brev, utan försändels­er med bankens logo på kuvertet. De här två försändels­erna har till dags dato inte dykt upp på min hemadress. Jag levde på kontanter en dryg vecka (vilken tur att jag bor i huvudstade­n där det fortfarand­e finns bankkontor man kan lyfta pengar i!) innan det nya kortet och koden sedan kunde avhämtas på bankkontor­et. Någon vecka senare började jag vänta på mitt nya nyckeltals­kort från samma bank, men inget kort dök upp. Jag gick till bankkontor­et igen och det visade sig att nyckeltals­kortet skickats redan i slutet av juni.

Tre viktiga postförsän­delser från min bank har inom loppet av lika många månader kommit bort genom Posten, som alltså inte tar ansvar. De svensksprå­kiga adresserna kan inte vara förklaring­en eftersom tidskrifte­r, HBL:s och några andra fakturor samt adresserad reklam kommer fram.

Tilläggas kan att brev jag sänt försedda med det extra plusmärket bevisligen försvinner mellan postlådan och adressaten. Kunden betalar extra, men tjänsten uteblir.

Kan jag få en förklaring, Posten?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland