Sarvamaa: Rättsstatsvillkor ska gälla för EU-budgeten
En uppgörelse om hur rättsstatsvillkoret ska kopplas till EU-budgeten nåddes på torsdagen mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Parlamentet och rådet ska senare formellt godkänna den.
Hur ska krav på rättsstatsprincipen kopplas till utbetalningen av EUpengar och lån? Frågan har stötts och blötts i flera år.
På torsdagsförmiddagen kom förhandlingarna i mål i den så kallade trilogen, förhandlingen mellan parlamentet, kommissionen och rådet.
Uppgörelsen ska också godkännas av medlemsländerna och parlamentet.
– Vi har nått en historisk uppgörelse för EU. Vi har lyckats säkra en koppling mellan EU-stöd och att respektera rättsstaten i medlemsländerna, säger Petri Sarvamaa (Saml/EPP), förhandlare för parlamentet, på torsdagen.
Förhandlingarna var brådskande, eftersom de är kopplade till EU:s budget och återhämtningspaket.
Lagen handlar om ett förfarande som ska skydda användningen av EU-pengar och kräva att de omgärdas av en sund rättsstat, till exempel ett oberoende rättsväsende. Sarvamaa är nöjd med resultatet. I förhandlingarna har parlamentet drivit en bredare syn på vad som kan utlösa granskningen av ett medlemsland: processen kan sättas i gång också om det finns en risk för brott mot principerna, inte bara om det redan har skett.
Den bredare tolkningen ingår nu i överenskommelsen, som låter EU ”skydda EU-budgeten där det påvisas att brott mot rättsstatsprincipen i ett medlemsland påverkar eller riskerar påverka” sunda finanser eller EU:s ekonomiska intressen ”på ett tillräckligt direkt sätt”.
– Trilogen tog endast tre och en halv vecka, trots alla detaljer och alla villkor. Detta – inklusive att vi fått med en preventiv funktion och inte bara en efterklok – intygar att en klar majoritet vill avsluta en era i Europa och starta en ny, säger Sarvamaa.
Han lyfter också fram att man fått in en lista över vad man menar med brott mot rättsstaten. Dessutom ingår också brott mot centrala grundläggande rättigheter, som mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, och skattebrott, uppger förhandlarna.
Sarvamaa betonar också vikten av att skydda de slutliga bidragstagarna. Det innebär att ett land som bryter mot rättsstatsprinciperna själv skulle ta ansvar för att betala ut pengarna till de utlovade projekten, så att det inte är EU-medborgarna eller projekten som i slutändan drabbas.
Beslutsordningen ändrades
Den överenskommelse som tidigare gjordes mellan medlemsländerna i rådet hade fått kritik på flera punkter av dem som drivit hårda villkor för budgetpengarna. Likaså ordförandelandet Tysklands kompromissförslag som ansågs ”urvattnat” av parlamentet.
En förändring som skett sedan kommissionens ursprungliga förslag var hur beslutet om sanktioner skulle fattas. Kommissionen hade föreslagit att det krävs en majoritet av medlemsländerna för att stoppa kommissionens bruk av mekanismen, medan rådet och kompromissförslaget vände på det, så att det i stället krävs en kvalificerad majoritet av medlemsländerna för att stödja ett ingripande.
Den kvalificerade majoriteten innebär att 55 procent av medlemsländerna, som representerar minst 65 procent av medborgarna, ska stödja ett ingripande.
– Med tanke på dem som varit mycket kritiska, och ansett att endast omvänd majoritet duger, vill jag säga att man ska se på helheten. Ingen kommer att ha vetorätt, säger Sarvamaa.
Oro för förhalande
Den sista armbrytningen gällde hur länge processen får dra ut på tiden, och om det medlemsland som utpekas ska få ta en timeout för diskussioner i rådet. Möjligheten till timeout är kvar – något som väckt oro för att medlemsländer ska förhala processen mellan kommissionens beslut att utreda ett möjligt brott och ett beslut att stoppa utbetalningar.
– Vi har nu förkortat den tid som processen kan ta, från att det i rådets förslag skulle vara högst 13 månader. Nu är vi nere i minst 5 månader och högst 7 månader. Möjligheten att ta en paus för diskussioner med rådet finns kvar, men som ett villkor för det lade vi fram att medlemsländerna i rådet inte kan besluta om huruvida man drar ut på tiden, utan det är kommissionen som hela tiden styr skeppet, säger Sarvamaa.
Polen och Ungern har tidigare hotat med att lägga in veto mot EU:s budget och återhämtningsfond om länderna inte är nöjda med hur den nya lagen utformas.
Sarvamaa säger att rådet, som representerar medlemsländerna, har varit medvetet om risken men ändå förhandlat vidare, vilket enligt honom tyder på en vilja.
Enligt en enkät utförd av Europaparlamentet tidigare i höst anser ändå 77 procent av EU-medborgarna att bidrag ska betalas ut bara till länder som följer principerna om rättsstat och demokrati.