Kyrkan söker inte ens en medelväg eller skälig kompromiss

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP Styrelsen i Naisteologit ry – Kvinnliga teologer rf genom Laura Leverin efterlyser (HBL Debatt 27.10) större samhällsansvar av kyrkan och beredskap för samhällsfred i äktenskapsfrågan. Den förhoppningen är mycket fjärran för vår lutherska folkkyrka har valt konflikternas väg och ett uttalat motstånd mot folkmajoritetens åsikt.

Riksdagen beslöt att vigsel av samkönade är tillåten från mars 2017 och ville därmed att Finland delar gemenskap med västeuropeiska värderingar. Däremot är motståndet mot homosexuella hårt i Östeuropa med Ryssland, i Asien och i Afrika där endast Sydafrika tilllåter samkönade vigslar. I Asien tillåter Taiwan dem.

Ur denna synpunkt har vår kyrka anslutit sig till ståndpunkter som främst finns i länder vilkas inställningar till mänskliga och försonliga livsvärderingar förskräcker. Det ställer vår kyrka i en konfliktfylld dager och det bekymrar att kyrkan valt kärlekslöshetens och förtryckets väg utan att försöka finna ens en liten grad av försonlighet. Kvinnliga teologer rf hänvisar till att kyrkan borde fatta beslut, men beslut har den upprepat fattat även om besluten inte varit i den riktning som föreningen önskar.

Senast 2015 fastställde kyrkomötet kyrkans äktenskapssyn att äktenskapet är ett förbund mellan en man och en kvinna. Biskopsmötet har senare än det upprepat samma sak med kyrkomötets stöd. Frågan om att utvidga kyrkans syn på äktenskapet röstades ner på kyrkomötet 2018. Enkel majoritet skulle ha räckt, men resultatet var fjärran från absolut majoritet. Därtill krävs två kyrkomötesbeslut så vi kan inte räkna med förändring inom 15 år. Av de lutherska kyrkorna i Västeuropa blir Finland sist.

Det som ändå kan ses som mest bekymmersamt är att kyrkan inte ens försöker söka någon medelväg och ingen skälig kompromiss. Därför kan de som tillhör de homosexuella fortfarande känna sig utkastade av kyrkan. I en sådan situation kan kyrkan ses som att förneka Guds skapelseordning och att markera att den anser att Gud gjort fel då han skapat människor med olika sexuell orientering. Världen har stor brist på omfattningen av kärlek, omsorg och ansvar för medmänniskor och för varandra. Det mest centrala i Jesu budskap är just det budskapet.

När kyrkan uppvisar avståndstagande från det budskapet är den på villfarelsens väg i avsikt att åsamka skada och att välja konflikt framför försoning. Den motarbetar samhällsfreden som Kvinnliga teologer uttrycker det.

Biskoparna har uttalat behov av återhållsamhet med att utdela varningar, som även kan leda till avskedande, åt de präster som viger samkönade eller som välsignar dem efter civil vigsel. Ändå är det så att om anmälningar inlämnas till domkapitel fattas besluten efter omröstning så präster som viger eller välsignar tar risker med att handla mot sina tjänsteförpliktelser och kyrkans ordning. Ändå kommer de prästernas antal att fortsätta att öka.

En medelväg för att kyrkan inte så kraftigt skulle provocera mot de samkönade paren skulle vara att tillåta välsignelse av två personer som vill bära ansvar och omsorg i en gemenskap med varandra. Då den förnekar sådan välsignelse kan man fråga sig hur mycket avstånd den markerar från Guds skapelseordning och från Jesus kärnbudskap.