Hufvudstadsbladet

Musikleken viktig också för pappa

Ända sedan Mats Sarelin blev pappaledig har han gått på musiklek med 1-åriga Isabella. Men som enda pappa bland tiotals mammor känns det ibland ensamt. – Var är alla andra hemmapappo­r?

- JOHANNA HÄGGBLOM johanna.haggblom@hbl.fi

Mats Sarelin insåg tidigt vikten av vuxet sällskap och kamratstöd då han blev hemma med ettåriga Isabella. Det ordnas mycket aktivitete­r, men oftast är det bara mammor som deltar. Sarelin hoppas fler pappor skulle hitta grupperna så också pappor lär känna varandra.

Isabella, 1 år och 3 månader, älskar musikleken. Hemma har hon en egen spellista på Spotify och gillar rytmen i bland annat Savage love eller klassiker som Whams Wake me up before you go-go och Stevie Wonders I wish. Och när hon får klappa och studsa tillsamman­s med andra barn är hon i sitt esse. Också för pappa Mats Sarelin är den här fredagsför­middagen ett välkommet andningshå­l när Folkhälsan på Drumsö ordnar verksamhet på öppna daghemmet Tallen. Där finns nya leksaker för barnet, och kaffe och vuxet sällskap för pappa.

Men under hela den tid Mats varit hemma med Isabella har inga andra pappor synts till, trots att fler och fler pappor tar ut föräldrale­digt i längre perioder.

– De kanske inte vet vad som ordnas. Ofta är det mammorna som har bra koll efter att ha varit hemma i början.

Men också hemmapappo­r behöver kamratstöd, insåg Mats rätt tidigt.

– Det är viktigt att man inte bara är hemma på tumanhand och försöker klara sig själv utan skaffar bekantskap­er också med andra pappor.

Då Mats blev ledig gav hans fru en massa tips vad han kunde hitta på. Hon tipsade bland annat om musikleken och uppmanade Sarelin att gå dit.

– Hon pekade även ut några populära lekparker där det brukar hänga mycket folk och föreslog biblioteke­t Ode som ett bra ställe att tillbringa tid på.

Mats Sarelin började jobba hemifrån i mars, och övergick till att bli pappaledig i juli. Enligt planen ska Isabella börja dagis i januari om familjen bara får en plats på Drumsö. Då återvänder Mats till jobbet.

Ett halvt års föräldrale­dighet kändes först väldigt långt och lyxigt.

– Jag har en bekant som gjorde en lång excel-lista över saker han tänkte göra under sin föräldrale­dighet. Och jag måste erkänna att jag tänkte ganska lika och hade lite fel bild av pappaledig­heten, säger Mats och skrattar gott.

– Realiteten var en annan. Det är mer intensivt än jag väntat mig att vara hemma. Vi har en sommarstug­a med halvfärdig­a projekt, det borde målas och fixas där. Men man vänjer sig, som förälder måste man ge upp vissa grejer, men man får andra tillbaka. Det är nog ändå väldigt positivt.

I stället hänger Mats och Isabella mycket i olika parker, tidigare på hösten vid stranden, och går runt på stigarna på Drumsö.

Hans fru råkade under sin föräldrale­dighet lära känna en annan mamma vars man blev föräldrale­dig ungefär samtidigt som Mats.

– De ordnade en blinddate för oss pappor så vi lärde känna varandra. Sedan dess har vi ofta träffats i parken eller ätit lunch tillsamman­s.

Vad diskuterar ni pappor då ni träffas? – Rätt samma saker som mammor, tror jag, säger Mats. Om lekskolan, var man ansökt om plats, om utveckling­en av barnet, vad de lärt sig. Ibland har barnet inte sovit eller varit på dåligt humör. Det är skönt att höra att andra haft liknande situatione­r, då får vi stöd av varandra.

– Sen beror det lite på intressen, ibland diskuterar vi idrott och fotboll och sånt.

För Mats har tiden hemma med Isabella betytt väldigt mycket för relationen med dottern. Han har fått uppleva de första stegen och de första orden och sett hur Isabella lärt sig äta själv.

– Hon är väldigt duktig, men det är nog ännu väldigt kladdigt, skrattar Mats.

– Men det händer så mycket hela det första året. Det kommer nya ord, hund, äiti, pappa ... Vi har fått en helt annorlunda kontakt som man annars inte lyckas med om man jobbar hela tiden. Fem månader har gått snabbt.

Egen tid är lästid

Musikleken är slut för dagen och Isabella har ätit medhavd lunch på öppna daghemmet.

– Vid det här skedet är hon oftast så trött att hon nästan somnar innan hon kommer i vagnen, förklarar Mats.

Mycket riktigt, Isabella sover sött på vägen hem och Mats får några timmar för sig själv.

– Jag har lånat mycket böcker och läst klassiker som Väinö Linnas Här

under polstjärna­n och John Steinbecks Vredens druvor. Och så lyssnar jag på ljudböcker.

Vad har du för tips för andra pappor som är hemma eller snart ska bli hemma?

– Det lönar sig att fråga frun som varit hemma längre. Det finns en massa Facebookgr­upper att gå med i, själv har jag haft stor nytta av dem. Lekparker är också bra ställen att bli bekant med nya människor.

Verksamhet också på kvällar

Att få hemmapappo­r att hitta varandra är inte lätt, säger Sven Claes som driver projektet Isäkaverit vid Mannerheim­s barnskydds­förbund MLL.

– Det är tusendolla­rsfrågan. Mammor är bättre på att nätverka när det gäller barnverksa­mhet. Men behovet är lika stort hos pappor. Då vi började ordna verksamhet överraskad­es vi av hur stort intresse som fanns.

MLL erbjuder flera koncept, pappacafé på förmiddaga­rna och after work-verksamhet på eftermidda­gen.

– Jag tror det är viktigt att det finns grupper för bara pappor, många kan känna sig obekväma bland bara mammor. Också pappor behöver kamratstöd. Vi tänkte i början att det behövs mera aktivitet, men också för pappor räcker det med att få träffas och umgås.

Speciellt parkträffa­rna på eftermidda­garna har varit populära.

– Det är viktigt att ordna aktivitete­r också för pappor som återgått till arbetslive­t men vill fortsätta ha kontakt med de pappor man lärde känna under föräldrale­digheten.

Barnen är alltid med i all verksamhet.

– Diskussion­erna handlar mycket om barnen, vad de äter och hur de sover, men också om jobbet och idrott och bilar till exempel.

Hur hittar papporna er?

– Oftast via mamman. De allra flesta som dyker upp har fått tips hemifrån. En klassiker är ju att mamman vill ha lite egen tid och skickar ut pappan och barnen i 2–3 timmar och säger ”hitta på något”.

På onsdagsför­middagen är Claes gäst på Svenska kvinnoförb­undet i Sörnäs babycafé i Lilla Luckan. Temat är då pappor, anknytning, aktivering och parförhåll­andet. Men det är bara mammor på plats.

– Det blev en bra diskussion ändå. Hur man ska få pappor med i verksamhet­en. Kanske papporna är sämre på att ta reda på själv när det gäller de här sakerna?

Och med bara mammor på plats fanns ett givet ämne – farsdagsgå­vor.

Vad är bästa tipset?

Sven Claes ler.

– Tyvärr har jag nog inget desto mer konkret att tipsa om. Det måste alla välja enligt den egna pappan. Men jag tror många önskar mer tid för familjen. Tid tillsamman­s helt enkelt.

Mats Sarelin ser fram emot att få fira sin andra fars dag, utan krav och önskningar.

– Jag tror jag fick en sovmorgon i fjol, det skulle nog uppskattas varmt. Sedan ska vi träffa släktingar senare på dagen.

 ??  ?? FOTO: CATA PORTIN
FOTO: CATA PORTIN
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? Före han blev pappa
■ sysslade Mats Sarelin mycket med innebandy och övriga sporter. – Det har blivit andra prioriteri­ngar nu. Som förälder måste man acceptera att man inte hinner med sina hobbyer lika mycket som tidigare.
FOTO: CATA PORTIN Före han blev pappa ■ sysslade Mats Sarelin mycket med innebandy och övriga sporter. – Det har blivit andra prioriteri­ngar nu. Som förälder måste man acceptera att man inte hinner med sina hobbyer lika mycket som tidigare.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland