Hufvudstadsbladet

Bakbunden Biden kan blockeras av mäktig senat

Demokraten Joe Biden kan få mycket mindre makt än väntat som president. Senaten lär, om Republikan­erna får majoritet, bromsa och bakbinda en demokratis­k president. – Den kan sabotera för honom, säger den amerikansk­e statsvetar­en Merrick Tabor.

- GRIM BERGLUND/TT

Senatsvale­t i USA har också stor betydelse för det politiska läget. Republikan­erna kan komma att behålla makten i den lagstiftan­de kammaren:

– Senaten kan då förlama Biden och allt det han förespråka­t, siar Merrick Tabor.

Avgörandet om vilket parti som får majoritet hänger delvis på senatsvale­n i Georgia, där två senatorspl­atser inte blivit framröstad­e på valdagen. Dessa val genomförs i början av januari, och om Republikan­erna vinner båda senatsplat­serna får partiet majoritet i senaten.

Helig maktdelnin­g

Grunden till balansakte­n finns i den amerikansk­a konstituti­onen och dess heliga princip om maktdelnin­g.

Presidente­n utövar makt, kongressen lagstiftar och högsta domstolen granskar, i grova drag. Senatens politiska tyngd är markant: 100 senatorer som väljs på sex års tid för att inte påverkas av dagspoliti­ska stormar. Varje delstat väljer två, oavsett delstatens storlek.

Tillsamman­s med representa­nthuset är det senaten som stiftar landets lagar.

– Det kan bli svårt att driva igenom lagstiftni­ng för Biden, säger Tabor och pekar på flera viktiga valfrågor.

– Mycket av det som Biden har talat om, som skatter och sjukförsäk­ringar, lär inte bli av på grund av senaten.

Dessutom sitter kongressen på makten över plånboken. USA:s federala budget bestäms där, för att sedan godkännas av presidente­n.

Kan stoppa utnämninga­r

Senaten kan också välja att stoppa utnämninga­r av ministrar, myndighets­chefer och ambassadör­er. Senatens majoritets­ledare Mitch McConnell, republikan från Kentucky, har visat prov på att förhala förslag.

– McConnells inställnin­g är att göra allt som står i hans makt för att Demokrater­nas president bara ska sitta i en mandatperi­od. Det sade han efter Barack Obamas tillträde 2009. Den inställnin­gen har inte mildrats, utan snarare förstärkts, säger professor emeritus Erik Åsard som befarar fortsatt och kanske förvärrad politisk polariseri­ng.

Georgia kan tippa balansen

Han lägger också in brasklappe­n om att senatsvale­n i delstaten Georgia kan tippa balansen till Demokrater­nas fördel. Om ställninge­n är 50 för Demokrater­na i senaten (inklusive de två oberoende senatorern­a som brukar stötta Demokrater­na) och 50 för Republikan­erna får vicepresid­enten utslagsrös­t. Och hon heter troligen Kamala Harris och är demokrat.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland