Livsmedelsbedrägeri blir allt vanligare
Efter hästköttskandalen 2013 har man både i Finland och på EU-nivå blivit mer medveten om hur bedrägerier som rör livsmedel påverkar marknaden. Enligt Livsmedelsverkets jurist blir myndigheten kontaktad om nya fall nästan varje vecka.
■
– Livsmedelsbedrägerier är inte bara ett problem i enskilda världsdelar, utan berör hela den globala livsmedelskedjan. Finland är inte skonat från detta, säger Tomi Helin, materialchef vid Valio.
Patentbyrån Boco IP ordnade på onsdagen ett webbinarium där man bland annat diskuterade det växande problemet med livsmedelsbedrägerier.
Enligt livsmedelslagen är det företagen som ansvarar för att de produkter som de säljer uppfyller säkerhetskraven. Men också företagen kan bli lurade. Större företag löper ändå oftast mindre risk att utsättas för bedrägeri, eftersom de har bättre resurser för att undersöka produktionskedjan.
– Det är inte helt oproblematiskt för ett företag att till exempel köpa in blåbär. Man kan inte vara helt säker på om det är blåbär eller något annat blått bär man köper, säger Helin.
Genom bedrägeri kan en producent vinna mera på försäljningen av sin produkt. Helin säger att det kan kännas frestande att ägna sig åt bedrägeri om produkten är enkel att kopiera eller om det inte finns tillräckligt av originalprodukten på marknaden. Dessutom är det fortfarande sällan man åker fast.
Enligt Tomi Helin är livsmedelsbedrägeri ogynnsamt för hela livsmedelsbranschen.
– Ett helt företag kan lamslås om det till exempel finns spår av nötter i en produkt utan att den är allergimärkt, säger han.
Snedvriden konkurrens
Hanna Brotherus, jurist vid Livsmedelsverket, konstaterar att livsmedelsbedrägeri också är ett utbrett problem inom Finlands gränser. Därför har Livsmedelsverket utvecklat ett starkare samarbete med polisen och andra lokala myndigheter för att bättre kunna bekämpa brotten.
– Livsmedelsverkets verksamhetsområde är också väldigt brett. Det bidrar till att vi har goda förutsättningar för att bekämpa bedrägeri utifrån ett större perspektiv, säger Brotherus.
Under de senaste åren har man märkt att de kriminella aktörerna i livsmedelskedjan oftast bryter mot ett flertal olika lagar för att vinna ekonomiskt.
– Det här bidrar i sin tur till en snedvriden konkurrens på marknaden, säger Hanna Brotherus.
Enligt Brotherus har myndigheterna sällan möjlighet att utföra laboratorieundersökningar. De bedrägerier som de tar hand om gäller därför främst matens ursprung eller de förhållanden under vilka livsmedlet är framställt. Ofta handlar det om bär och kött.
Mer medvetna om problemet
Brotherus säger att vetskapen kring livsmedelsbedrägerier vidgades både i Finland och på EU-nivå efter hästköttskandalen 2013. Skandalen handlade om att livsmedelsprodukter uppgavs innehålla nötkött, men i stället innehöll hästkött.
– Man har insett att det här är en allvarlig sak som påverkar marknaden. Livsmedelsmyndigheter i Finland blir mer och mer uppmärksamma på den här problematiken.
Myndigheterna samarbetar bra, men enligt Brotherus är bristen på resurser ett ständigt återkommande problem. Dessutom är det omöjligt att veta hur stor den dolda brottsligheten är.
– Vi försöker stärka våra resurser för att effektivare kunna hantera fallen som kommer till vår kännedom.
Enligt Hanna Brotherus blir Livsmedelsverket kontaktade nästan varje vecka i ärenden som berör bedrägerier.
– Det är svårt att avgöra om fallen har blivit fler, eller om vi helt enkelt har blivit mer medvetna, säger hon.