Valkompasser ökar ungdomens intresse för politik och samhälle

Mediernas valkompasser är oumbärliga för många unga väljare. Men om den främsta målgruppens särintressen formar kompassernas agenda kan vissa partier gynnas på bekostnad av andra, visar färsk forskning.

Valkompasser eller kandidattest har blivit en självklar del av de större mediehusens valbevakning. Under 2000-talet har de slagit igenom markant, och på senare år har det blivit klart att de framför allt hjälper unga väljare att orientera sig i politiken och hitta ett parti och en kandidat med matchande värderingar.

Eftersom mediernas roll har ökat men gemensamma standarder för valkompasser saknas beslutade samhällsvetarna vid Tammerfors universitet att granska hur finländarna använder valkompasser, vilken betydelse de har och hur den journalistiken medierna gör utifrån sina valkompasser tar sig uttryck.

I en färsk bok på temat slår valforskarna Sami Borg och Kari Koljonen fast att intresset för valkompasser generellt korrelerar med ålder och utbildning. Yngre och högt utbildade väljare har i regel större intresse för valkompasserna än äldre eller lägre utbildade.

– Över hälften av alla väljare under 30 år följer valkompasser aktivt. För dem är valkompasserna den primära informationskällan inför val och en oumbärlig källa för att hitta ett parti och en kandidat att rösta på. För många andra utgör de snarare tidsfördriv, säger Sami Borg.

Vi vet att valdeltagandet ökade i förra riksdagsvalet och att det ökade mest bland de yngsta väljarna. Och vi vet att valkompasser engagerar unga väljare, men vetenskapligt kan man ändå inte slå fast att det uttryckligen är valkompasserna, än mindre de allena, som ökar valdeltagandet.

– Vi vet att valkompasserna ökar ungdomens intresse för politik, för val och till och med för att rösta. Jag antar att det finns ganska många ungdomar som inte skulle rösta om det inte var för valkompasserna, säger Borg.

Det vore också väl magstarkt att påstå att valkompasserna har en stor inverkan på vilken kandidat en väljare faller för.

– De fungerar snarare så att de stärker tidigare uppfattningar än att de skulle avgöra valet av parti eller kandidat. Ytterst få väljare uppger att de röstar på den som kommer på första plats i valkompassen, men det här är svårt att forska i, säger Borg.

Kompasser sätter agenda

Men eftersom medierna vill att väljarna ska använda deras valkompasser så mycket som möjligt och eftersom de vet att det i synnerhet är ungdomar som använder dem är det möjligt att redaktionerna väljer frågorna enligt teman som väntas tilltala en yngre publik.

– Då kan det också hända att kompassen gynnar partier som går bra bland ungdomar, som Sannfinländarna, De gröna och Samlingspartiet, säger Sami Borg.

I förra riksdagsvalet var klimatet och invandringen stora valfrågor, och det är just de frågorna som gynnar De gröna respektive Sannfinländarna.

– I valkompasserna inför förra riksdagsvalet hittar man frågor där man kan se att redaktionerna har försökt hitta sådant som förväntas intressera ungdomar, säger Borg.

Forskarna har tittat närmare på valkompasserna inför riksdagsvalet 2019 och presidentvalet 2018. Där omkring 90 procent av frågorna i riksdagsvalskompasserna var relevanta just för riksdagens uppgifter var bara 50 procent av frågorna inför presidentvalet relevanta för presidentämbetet.

– Hälften av frågorna handlade om utrikes- och säkerhetspolitiken eller presidentens maktbefogenheter, resten om ekonomi eller moralfrågor, säger Kari Koljonen.

Flera av de tillfrågade mediehusen uppgav att de lade in "måstefrågan" om finländskt Natomedlemskap i presidentvalskompassen fastän de visste vad varje kandidat skulle svara. Det hade känts fel att inte ta upp den, hette det, när forskarna frågade redaktionerna.

Sammantaget gör valkompasserna demokratin en tjänst, menar forskarna. Även om journalistiken gav president Sauli Niinistö mer uppmärksamhet än utmanarna under förra presidentvalet jämnar valkompasser fältet mellan partierna och kandidaterna, särskilt i riksdagsval.

– Ingen annanstans i medierna behandlas partierna och kandidaterna så jämlikt som i valkompasser, och ingen annanstans får de lika mycket synlighet, säger Sami Borg.