Civiltjänst kunde vara ett bra alternativ för både kvinnor och män

VÄRNPLIKT Min insändare med anledning av Juho Pylvänäinens I dag-kolumn (HBL 25.10) har väckt protester hos några kvinnor. På något vis avigt, då jag ju skrev med kvinnans välbefinnande och hälsa som utgångsläge, och tycker fortfarande att värnplikten skall vara obligatorisk bara för våra män.

Redan i min insändare konstaterar jag att värnplikten är okej för kvinnor i alla dess former, på fältet, i stabskompaniet och även civiltjänstgöring, men på frivillig basis. Jag skrev även att många kvinnor också skulle klara tjänstgöringen rent fysiskt, och med stabskompaniet menar jag ju alla de stabsuppgifter som behövs för att koordinera och göra upp taktik.

Därför skjuter de båda insändarna (HBL Debatt 7.11) förbi målet. Varifrån får Linda-Maria Frantz (HBL Debatt 7.11) uppfattningen att kvinnorna ägs av männen? Att jag skriver våra kvinnor betyder i klartext vi finländare. Skall jag skriva era eller deras kvinnor, om vårt eget folk, där var det igen, vårt folk!

Pylvänäinen skriver i sitt svar på min insändare att många män också hellre skulle stanna hemma än att göra militärtjänst. Det finns det säkert många, men det var inte det saken gällde, utan kvinnornas insats. Civiltjänst skulle kunna vara ett bra alternativ för både kvinnor och män.

Att föda barn är ju av naturen en stor sak i livet för vilken kvinna som helst, som tar en lång tid i anspråk också efter födseln, och har inverkan på studier och egentligen alla planer en kvinna kan tänkas ha inför livet. Dessutom kan man ju få flera barn, inte bara ett. Varför skall man då ytterligare göra det svårare för dem i livet, med allmän värnplikt. Vem skall föda barn om inte kvinnan? Det är klart det är ett personligt frivilligt beslut, men om man bara diskuterar könen är det väl en självklarhet vem som av naturen gör det. Att påstå att jag sagt att alla kvinnor måste göra barn, ja, då har man läst min insändare som djävulen läser Bibeln.

Det är klart att man inte behöver skaffa barn, om man inte vill. Det är ett ansvarsfullt beslut, och är fråga om ett nytt liv. Det är inte som att köpa en ny bil eller bostad. Man måste känna ansvar.

Vårt samhälle borde göra en insats, för att igen ge också en hemmafru eller att skaffa barn den uppskattning, som fanns då jag växte upp i Helsingfors. Det verkar som om den uppskattningen är som lägst hos våra feminister. Kanske det är därför som allt färre kvinnor inte längre vill föda barn i vårt land, de vill vara män, i alla bemärkelser. Men tyvärr är det också så att det samhälle där det inte längre föds barn till slut går under, och ”moderna värderingar” med dem.