Amerikansk modell pekar ut platser med hög smittrisk
I storstäder sprids viruset främst på restauranger, gym, kaféer och hotell
Genom att koppla ihop information om hur folk rört sig och hur de smittats med det nya coronaviruset har amerikanska forskare kommit fram till vilka platser som kan anses vara riskfyllda i stadsmiljöer.
I Finland smittas fortfarande många i hemmet, men i fyra fall av tio vet man inte var exponeringen skedde. En finländsk expertgrupp föreslår att på olika sätt pressa smittsiffrorna så lågt ner som möjligt. Samtidigt ligger ett nytt lagförslag om resande ute på remiss. Det ska underlätta inresa till Finland, men på ett sätt som gör att smittan hålls under kontroll.
I EU hoppas chefen för EU:s smittskyddsmyndighet ECDC att vaccineringen mot covid-19 kan inledas under de första tre månaderna nästa år.
Trots de hoppingivande vaccinnyheterna den här veckan kommer coronapandemin inte att vara över på länge. Finland bör förhålla sig till viruset som till sars eller tuberkulos och ha som mål att hela tiden hålla antalet smittade så litet som möjligt.
Det anser en över 30 personer stark tvärvetenskaplig finländsk expertgrupp med namnet Eroon koronasta (ungefär Bli av med corona) bestående av bland annat läkare, biologer och ekonomer i en rapport som publicerades på onsdagen.
Rapporten är gruppens tredje i år. Gruppen anser att Finland hittills klarat epidemin jämförelsevis bra, men att en ännu mer målmedveten och effektiv strategi krävs för att hålla viruset på mattan tills ett vaccin eller eventuella nya behandlingar står till buds.
"Viruset har inte blivit mindre farligt. I många länder i Europa har avvecklingen av nästan alla de kraftigare bekämpningsåtgärderna utan att tillräckliga stödåtgärder införts lett till nya kriser där hotet om en hälsovårdskollaps på nytt tvingar många länder till omfattande nedstängningar", skriver gruppen i rapporten.
En sådan situation vill experterna inte se i Finland. Därför efterlyser de smidigare och ännu mer systematiska coronaåtgärder. I praktiken handlar det om att effektivera de metoder som redan är i bruk, på både ett individuellt och ett samhälleligt plan.
Viruset större hämsko än restriktioner
Smittskyddsåtgärdernas inverkan på samhällsekonomin har sedan vårvintern varit coronadebattens kanske hetaste potatis. Men expertgruppen uppfattar själva epidemin som ett större ekonomiskt gissel än myndigheternas restriktioner.
Sanna Kurronen, ekonom vid Näringslivets delegation (EVA) och en av rapportens undertecknare, motiverar linjen så här:
– I början av epidemin tänkte man att restriktionerna är det största problemet för ekonomin. Men nu finns det mer och mer bevis för att det är själva epidemin som hämmar den ekonomiska verksamheten, helt enkelt för
att folk inte vågar röra sig eller bete sig som vanligt så länge epidemin grasserar.
Kurronen hänvisar bland annat till mönster som syns i bankernas kortdata. Nordea publicerade till exempel på onsdagen en mätning som visade att antalet korttransaktioner den senaste tiden gått nedåt i Vasa och Nyland där smittspridningen varit störst.
– Studier i USA visar också att det inte hjälpt att lätta på restriktionerna om epidemiläget varit svårt, säger Kurronen.
Emmental
I sin rapport talar experterna för den så kallade emmental-modellen, där metoderna för att stoppa smittspridningen beskrivs som ostskivor som alla har enskilda brister och hål, men som tillsammans bildar ett bra skydd. I den modellen ligger följande åtgärder på individens ansvar: att hålla säkerhetsavstånd, bära munskydd, vara noggrann med handhygien och hostningar, stanna hemma om man är sjuk och undvika trängsel.
Till samhällets gemensamma ansvar hör snabb testning och smittspårning, karantän då det behövs, effektiv rengöring och bra luftkonditionering, tydlig kommunikation och ekonomiska stödåtgärder.
Tanken om att i viss mån låta viruset spridas samtidigt som man skyddar riskgrupperna avfärdar gruppen som en missbedömning, med hänvisning till världshälsoorganisationen WHO:s slutsatser.
Gruppen påminner också om att coronaviruset, i motsats till vanlig säsongsinfluensa, har en tendens att spridas i kluster som ger upphov till kraftiga lokala utbrott. Det ger samtidigt möjlighet att snabbt vidta punktåtgärder utan att stänga hela samhället.
Rapporten lyfter bland annat upp Kina, Sydkorea, Japan, Taiwan, Nya Zeeland och flera sydostasiatiska länder som exempel på hur effektiv bekämpning av klustersmittor lagt krokben för viruset och därigenom gynnat samhällsekonomin.
Det här borde enligt gruppen också vara Finlands väg framöver, tills ett vaccin finns tillgängligt. En ständig vågrörelse mellan nedstängningar och öppningar skadar enligt gruppen ekonomin och upprätthåller virusoron.
Ingen lockdown
Pirta Hotulainen, docent och forskningsledare vid det medicinska institutet Minerva, som också undertecknat rapporten, betonar ändå att expertgruppen inte förespråkar en samhällslockdown.
– Absolut inte. Vi vill uttryckligen undvika det genom att agera i tid, säger Hotulainen.
Enligt Hotulainen skulle skärpta åtgärder under en period på fyra veckor kunna göra susen.
– Då skulle vi kunna uppnå en situation där vi kan leva bekvämare, med färre restriktioner. Men om vi småningom låter antalet fall öka måste vi leva med restriktioner väldigt länge.
Regionalt anser Hotulainen att Finland ofta lyckats bra.
– Vasa är på god väg att kväsa klustersmittan, och i S:t Michel och Kuhmo har man tidigare gjort det. Att få antalet fall att sjunka i huvudstadsregionen hänger inte på så mycket. Vi borde inte acceptera en uppgång i antalet smittfall.
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) kommenterade kort expertgruppens förslag inför regeringens överläggningar på onsdagskvällen. Ministern var i hög grad inne på samma linje.
”Jag gillade hur väl man lyckats sammanställa solida fakta i samma papper. Vem skulle väl kunna vara av annan åsikt om det?”, sade Kiuru enligt Helsingin Sanomat, men tog inte ställning till om rapporten påverkar regeringens beslut.
Under det senaste dygnet rapporterade Institutet för hälsa och välfärd 238 nya coronafall i Finland. Sedan epidemins början har därmed 18 345 fall bekräftats i Finland. Dödssiffran är 363.