”Exceptionellt mycket osäkerhet” kring vårdreformens effekter
Bedömningen av hur de olika effekterna av förslagen i vårdreformen samverkar är bristfällig, och det gäller särskilt ekonomin, företagen och särlösningen för Nyland. Det anser rådet för bedömning av lagstiftningen i sitt utlåtande.
De centrala målen och innehållet i regeringens förslag till reform av socialoch hälsovården och räddningsväsendet är tydliga, men hur de samverkar och vilken den sammantagna effekten blir för de offentliga finanserna kräver förtydligande. Det anser rådet för bedömning av lagstiftning i sitt utlåtande om förslagen, och uppmanar regeringen att justera förslagen till vissa delar.
Regeringen har föreslagit att socialoch hälsovården samt räddningstjänsten ska skötas av 21 vårdlandskap, eller så kallade välfärdsområden, plus Helsingfors.
Enligt rådet finns det ”exceptionellt mycket osäkerhet” när det gäller konsekvensbedömningarna, eftersom lagarnas tillämpning och hur välfärdsområdena i praktiken producerar servicen påverkar hur väl målen med reformen uppnås.
Enligt rådet är det också svårt att få en uppfattning om de sammantagna effekterna på de offentliga finanserna, även om enskilda förslag är tydliga. För att effekterna ska gå att greppa efterlyser rådet en beskrivning av de centrala effekterna.
Nyland under lupp
För företag och organisationer innebär reformen flera förändringar, men enligt rådet ”har beskrivningen ur företagens synvinkel förblivit bristfällig”. Det krävs en tydligare konsekvensbedömning också för deras vidkommande, anser rådet, och av storleksordningen på de effekter som orsakas av att vissa utläggningar av tjänster upphör.
För Nylands del varnar rådet för att särlösningen kan innebära en risk för deloptimering, då det inte är samma instans som har hand om primärhälsovårdens, specialistvårdens och socialvårdens uppgifter. Särlösningen för Nyland omfattar ungefär en tredjedel av landets befolkning. Såväl HUS som huvudstadsregionens stora städer har ställt sig kritiska till reformen i allmänhet och finansieringsmodellen i synnerhet.
"De sammantagna effekterna för
Nyland av vårdområdenas finansieringsmodell, förändringen i kommunernas skattebas och begränsningen av köpta privata tjänster bör utvärderas", anser rådet, och efterlyser särskild uppföljning av hur modellen påverkar vårdens tillgänglighet och kostnadsutvecklingen i Nyland efter att lagarna trätt i kraft.