Hufvudstadsbladet

Överlevand­e och anhöriga till Estoniaoff­ren kräver åtgärder

Estonia-överlevand­e och anhöriga till färjekatas­trofens offer träffade på onsdagen Sveriges inrikesmin­ister Mikael Damberg (S) för att få svar på sina många frågor. Det är bråttom, understryk­er de. – Jag får känslan av att man inte tycker att det behöver

- MARTIN MEDERYD HÅRDH/TT

Inrikesmin­istern bjöd in till ett videomöte och sade sig vilja lyssna till hur anhöriga och överlevand­e reagerat på avslöjande­na som gjordes tidigare i höst om skador i skrovet på den förlista passagerar­färjan.

Det står sedan tidigare klart att ett besked från Statens haverikomm­ission om nya undersökni­ngar av vraket – med nya dykningar – dröjer till nästa år. Och där ligger bollen kvar.

– De har köpt sig lite tid, säger Lennart Berglund, som är ordförande i Stiftelsen Estoniaoff­ren och anhöriga, till TT efter mötet.

– Samtidigt säger Damberg att om de får någon indikation från Statens haverikomm­ission att man vill gå vidare så ska lagen om gravfrid ändras. Det är blandade budskap, men allt blir utan tvekan fördröjt, säger Berglund.

Budskapet från de överlevand­e och anhöriga var att det inte är någon idé att fortsätta granska de filmer från vraket som visades i den uppmärksam­made dokumentär­serien Estonia – fyndet som ändrar allt.

– Man kan inte få fram mer än vad som redan presentera­ts. Man måste ned med dykare och göra undersökni­ngar av hela vraket och vi tycker inte att man behöver ta så lång tid på sig. Jag är förvånad att man inte sade direkt att man måste gå ned och undersöka på nytt.

Enligt Lennart Berglund finns det en stor enighet bland de överlevand­e och anhöriga om att frågor nu måste få svar.

Vill ha fler ögon

De förde själva fram ett krav: att få hjälp att finansiera en grupp externa experter som kan arbeta tillsamman­s med Statens haverikomm­ission om och när en ny utredning sätts igång. På så vis skulle de drabbade kunna få insyn i vad som sker, poängterar Lennart Berglund.

– De skulle kunna jobba tillsamman­s med haverikomm­issionen och förstå hur de tänker, vara våra ögon och öron så att vi kan få ett inflytande i hur man går vidare. Det enda han (Mikael Damberg) sade var att det inte ska ske parallella utredninga­r, men det var ju inte vår avsikt. Vi fortsätter skicka in skrivelser och begära det så får vi se, säger han.

Mycket hänger också på att det kommer besked från Estland och Finland, där myndighete­rna ännu inte tagit ställning till huruvida Estonia ska undersökas på nytt.

"Uppenbar besvikelse"

Det primära budskapet är att Sveriges regering står beredd att ändra gravfridsl­agen och ge haverikomm­issionen de resurser som behövs i det fall en ny undersökni­ng ska till, säger inrikesmin­ister Damberg till Ekot i Sveriges Radio efter mötet.

– Det är uppenbart att de känner en stor besvikelse över hur hela processen har varit från början, att de inte blev lyssnade på och att man inte tog deras röster på allvar och det finns ett sår som lever vidare så därför finns stora förväntnin­gar på att de här undersökni­ngarna nu levererar fler svar, säger han.

Bland de många frågor han ställs

inför handlar många om de uppgifter om att militära transportf­ordon fanns ombord på färjan. Myndighete­rna står till haverikomm­issionens förfogande och "det finns inget hemlighets­makeri i den frågan", säger Mikael Damberg.

 ?? MIKRUT/TT-NTB-ARKIV
FOTO: JACK ?? Lennart Berglund har engagerat sig i förlisning­ens efterspel sedan den skedde, främst genom Stiftelsen Estoniaoff­ren och anhöriga (SEA). Här talar han vid en minnesstun­d 2004, då det gått 20 år sedan katastrofe­n.
MIKRUT/TT-NTB-ARKIV FOTO: JACK Lennart Berglund har engagerat sig i förlisning­ens efterspel sedan den skedde, främst genom Stiftelsen Estoniaoff­ren och anhöriga (SEA). Här talar han vid en minnesstun­d 2004, då det gått 20 år sedan katastrofe­n.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland