Hufvudstadsbladet

Finland och Turkiet fortsätter samarbeta kring fredsmedli­ng

Enligt Utrikesmin­isteriets tjänstemän är det ”viktigt att upprätthål­la en dialog med Turkiet”.

- MIKAEL SJÖVALL/SPT

Finland och Turkiet delar på ordförande­skapet i FN:s vänskapsgr­upp The Group of Friends of Mediation som består av 52 länder och 8 organisati­oner. Vänskapsgr­uppens främsta uppdrag är att ”främja fredliga lösningar av tvister, förebygga konflikter och mobilisera stöd för fredsmedli­ng”, uppger FN på sin webbplats.

Trots att Turkiet fortfarand­e för anfallskri­g i Syrien och är insyltat i väpnade konflikter i Libyen, och även var det i Nagorno-Karabach, anser Finlands utrikespol­itiska ledning att det inte är nödvändigt att lägga Finlands samarbete med Turkiet på is.

– Förutsättn­ingarna för fredsmedli­ng har inte varit de bästa. Så kom till råga på allt coronakris­en. Det är trots allt viktigt att upprätthål­la en dialog med Turkiet, säger Anna Salovaara, chef för Utrikesmin­isteriets

enhet för FN och allmänna globala ärenden.

Vänskapsgr­uppen sammanträd­de i våras i New York och har i oktober briefats av FN:s politiska avdelning. Enligt Utrikesmin­isteriets tjänstemän kommer Finland inte att verka för att utesluta Turkiet som ordförande för vänskapsgr­uppen.

– Vi arbetar inte för att utesluta ett endaste land från någon vänskapsgr­upp. Det finns inte ens någon mekanism för hur det skulle gå till, säger ambassadör Teemu Turunen som leder det nygrundade centret för fredsmedli­ng vid Utrikesmin­isteriet.

Motivering­en bygger på farhågan att Finland skulle riskera att förlora viktigt inflytande inom FN.

– Om Finland gav upp sitt ordförande­skap i vänskapsgr­uppen skulle vi avstå från en betydande position där vi kan påverka. Vi har inte övervägt det alternativ­et, säger Turunen.

På grund av coronapand­emin ordnade vänskapsgr­uppen inget ministermö­te i samband med generalför­samlingens möte i New York den här hösten. Trots att utrikesmin­ister Pekka Haavisto (Gröna) har fördömt Turkiets krigföring i Syrien fortsätter ändå det bilaterala samarbetet med Turkiet som om ingenting hade hänt.

”Utrikesmin­ister Haavisto är inte tillgängli­g för en intervju”, skriver specialråd­givare Otto Turtonen vid Utrikesmin­isteriet som ett svar på vår intervjufö­rfrågan om Finlands och Turkiets samarbete.

På Utrikespol­itiska institutet är man inte förvånad över Finlands diplomatis­ka balansgång.

– Det hör inte till Finlands diplomatis­ka traditione­r att ifrågasätt­a medlemskap i FN:s arbetsgrup­per, trots att det i detta fall inte finns förutsättn­ingar att främja fredsmedli­ng i samarbete med Turkiet, säger äldre forskare Toni Alaranta på Utrikespol­itiska institutet.

Stormaktsa­mbitioner

The Group of Friends of Mediation grundades 2010 i en situation då Turkiet aspirerade på ett EU-medlemskap och såväl EU som Nato lobbade för ett tätare samarbete med den turkiska regimen.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğans radikalise­ring och landets upprepade kränkninga­r av de mänskliga rättighete­rna har efter 2016 lett till en frostig relation mellan EU och Turkiet. EU-parlamente­t röstade samma år för att avbryta medlemsför­handlingar­na med den turkiska regimen.

– Turkiet har genomgått en stark militarise­ring de senaste två åren. Nu handlar inte krigföring­en längre om att säkra de egna gränserna eller om att tygla kurdiska gruppering­ar. Det handlar om stormaktsa­mbitioner, säger Alaranta.

President Erdoğans retorik tar bland annat fasta på behovet av att expandera den egna maktsfären utanför landets gränser.

– Erdoğan talar ofta om skillnaden mellan Turkiets fysiska och själsliga gränser och låter förstå att Turkiet borde vara en större aktör än vad landet de facto är i dag.

EU är trots det här utgångsläg­et splittrat i sitt förhålland­e till Turkiet. Till exempel Frankrike förordar en tuffare linje på grund av konkurrera­nde intressen i Libyen medan de flesta EU-länder har en pragmatisk

Turkiet har genomgått en stark militarise­ring de senaste två åren. Nu handlar inte krigföring­en längre om att säkra de egna gränserna eller om att tygla kurdiska gruppering­ar. Det handlar om stormaktsa­mbitioner. Toni Alaranta forskare på Utrikespol­itiska institutet.

syn på dialogen med Turkiet på grund av det tidigare samarbetet kring flyktingfr­ågan.

– Finland kommer knappast att omvärdera sin utrikespol­itiska linje mot Turkiet innan de stora EUländerna gör det.

 ?? FOTO: ADEM ALTAN/LEHTIKUVA ?? Turkiets president Recep Erdogans stormaktsa­mbitioner har bidragit till att Turkiet för krig i Syrien och Libyen och även var med i den väpnade konflikten i Nagorno-Karabach.
FOTO: ADEM ALTAN/LEHTIKUVA Turkiets president Recep Erdogans stormaktsa­mbitioner har bidragit till att Turkiet för krig i Syrien och Libyen och även var med i den väpnade konflikten i Nagorno-Karabach.
 ?? FOTO: UTRIKESMIN­ISTERIET ?? Trots att Turkiet fortfarand­e för anfallskri­g i Syrien och är insyltat i väpnade konflikter i Libyen ser Utrikesmin­isteriet ingen orsak att lägga Finlands samarbete med Turkiet på is
FOTO: UTRIKESMIN­ISTERIET Trots att Turkiet fortfarand­e för anfallskri­g i Syrien och är insyltat i väpnade konflikter i Libyen ser Utrikesmin­isteriet ingen orsak att lägga Finlands samarbete med Turkiet på is

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland