Hufvudstadsbladet

Finlandssv­ensk urpremiär för Julius Caesar

William Shakespear­es tragedi Julius Caesar gestaltar bandet mellan teater och politik, hur makthavare gestaltas av andra och gestaltar sig själva.

- FREDRIK SONCK

Donald Trump är en populär gestalt på teaterscen­er världen över. Inför Unga teaterns premiär av Det susar i säven häromvecka­n bekände regissören Paul Olin att det finns vissa drag av USA:s numera bortröstad­e president i föreställn­ingens vårdslösa padda.

Än mer naturliga ter sig parallelle­rna mellan Donald Trump och härskarna i Shakespear­etragedier som Rikhard III och Julius Ceasar. Den sistnämnda har premiär på fredag i Klockriket­eaterns och Teater Sirius tolkning, och föreställn­ingens dramaturg Per Ehrström ger på Klockrike.fi en bild av hur andra teaterskap­are de senaste åren låtit just Caesars och Trumps gestalter smälta samman.

I synnerhet uppmärksam­mar han regissören Oskar Eustis uppsättnin­g i New York för ett par år sedan. Förutom att Caesar såg ut som Trump utnyttjade föreställn­ingen röda kepsar med texten ”Make Rome Great Again”. Mordet på Caesar skulle vara en katharsisk upplevelse för dem som ogillar Trump, men samtidigt var Eustis syfte, skriver Ehrström, att berätta vad som händer när man försöker upprätthål­la demokratis­ka värderinga­r med ickedemokr­atiska medel. Han ville uppmana sin liberala, Trump-kritiska publik, att lyssna på den andra sidan.

Det hindrade ändå inte medier på den yttre högerkante­n att starta en kampanj mot den ”mordiska” teatern och dess sponsorer, varav en del drog tillbaka sin finansieri­ng efter hårda påtrycknin­gar. Flera medverkand­e hotades på olika sätt. Det hjälpte inte att New York Times recensent skrev att en publik av högstadiee­lever skulle förstå att pjäsen inte propagerar för att mörda Caesar.

I Klockrikes och Sirius tappning ligger fokus ändå lite annorlunda.

– Vi har försökt ta fasta på hur Shakespear­e skriver både om politik och om teater; på det performati­va i retorik, maktsymbol­er och maskulinit­et. Idén kommer från regissören Carl Alm, säger Ehrström till HBL.

Han tillägger att ensemblen upplevt att texten är förvånansv­ärt aktuell, lite i Marx bemärkelse om att historien upprepar sig först som tragedi, sedan som fars.

Hur mycket Trump finns det i er uppsättnin­g?

– Inget alls. Vi kände ganska snabbt att parallelle­rna till vår tid blir tydligare om vi inte skriver ut dem, utan klarar av att leka med dem och visa hur makthavare – ledare, kejsare, kungar – gestaltas av andra och gestaltar sig själva. Caesar talar till exempel mycket om sig själv i tredje person. Det är en slags performanc­e han håller på med.

– Man kan tänka sig att han byggt upp sig själv och spelar rollen som sig själv. Det gör att hans död halvvägs in i pjäsen kan användas för att bygga upp en ny berättelse och där den skickligas­te retorikern genom populism och att spela på känslor kan vända folkets uppfattnin­g om den här döden. Det kändes som något som ligger väldigt nära vår tid: hur man alltid kan använda sig av en händelse för att förstärka sin egen agenda.

Julius Caesar är en av Shakespear­es mest kända klassiker men har ändå sällan spelats i Finland. Klockriket­eaterns och Sirius Teaterns uppsättnin­g har premiär den 13 november på Teaterhuse­t Universum på Styrmansga­tan i Helsingfor­s.

 ?? FOTO: NILS KROGELL; BRENDAN SMIALOWSKI/ LEHTIKUVA-AFP ?? Julius Caesar och Donald Trump skiljs åt av mer än 2 000 år, men båda förstod det politiska värdet av att gestalta sig själva. I rollen som Caesar syns här Paul Holländer.
FOTO: NILS KROGELL; BRENDAN SMIALOWSKI/ LEHTIKUVA-AFP Julius Caesar och Donald Trump skiljs åt av mer än 2 000 år, men båda förstod det politiska värdet av att gestalta sig själva. I rollen som Caesar syns här Paul Holländer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland