78
Många anser att Finlands utvecklingssamarbete borde fokusera mer på utbildning och hälso- och sjukvård på grund av coronapandemin.
procent av finländarna anser att utvecklingssamarbetet är viktigt för att förbättra livet för människor i fattigare länder.
Totalt 78 procent anser att utvecklingssamarbetet är viktigt trots att året varit exceptionellt. Det framgår av en undersökning som Taloustutkimus gjort för Utrikesministeriet.
– På en allmän nivå tycker jag att undersökningens resultat är bra. Det ska bli intressant att se hur coronapandemin påverkar nästa års resultat, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari (SDP).
Enligt tidigare undersökningar har utvecklingssamarbetet ansetts vara som allra viktigast under perioder då det har gått bra för Finlands och världens ekonomi, till exempel 2007, 2015 och 2017–2019. Samtidigt har motsatta åsikter blivit vanligare när det gått sämre, som under finanskrisen.
Skinnari säger att det är fint att se att utvecklingssamarbetet har stöd bland medborgarna. Han säger att det internationella samarbetet och FN:s roll är viktigare än någonsin.
Enligt Skinnari beräknas nivån på anslagen för nästa års utvecklingssamarbete ligga på cirka 0,52 procent av bruttonationalinkomsten.
Det starkaste stödet finns bland personer under 25 år och högutbildade. Hela 88 procent av personer i åldern 15–25 anser att utvecklingssamarbetet är mycket viktigt eller ganska viktigt. Bland de högutbildade är motsvarande siffra 84 procent.
Minskat stöd
Trots att många fortfarande anser att utvecklingssamarbetet är betydelsefullt, har stödet ändå sjunkit jämfört med i fjol. Då var stödet uppe i 89 procent.
Undersökningen visar att många är oroade över Finlands ökade skuldsättning till följd av pandemin. Det bidrar till att 20 procent av de tillfrågade anser att utvecklingssamarbete är ganska oviktigt eller ställer sig likgiltiga till frågan. Andelen som ställt sig skeptiska har senast varit så hög 2012.
Drygt hälften är ändå av den åsikten att pandemin inte har förändrat deras inställning. En femtedel säger sig vara mer positiva och en femtedel mer negativa.
Riktas annorlunda
Fyra av fem anser att utvecklingssamarbetet borde riktas på ett annat sätt på grund av pandemin. Mest vill finländarna satsa på hälso- och sjukvård, utbildning och vatten- och sanitetssystem.
Skinnari säger att Finlands fokusområden är indelade i fyra punkter.
– Den första är att stärka kvinnors och flickors rättigheter och ställning. Det är en viktig grund för allt, säger han.
Förutom det fokuserar Finland på utveckling av ekonomi, utbildning, demokrati och välfungerande samhällen i utvecklingsländer. Som sista punkt ingår bekämpning av och anpassning till klimatförändringen.
Inte tillräckligt effektivt
Enligt undersökningen anser deltagarna att Finland har mest att ge inom speciellt utbildning, kunnande och yrkeskompetens. Hela 45 procent framhöll de här områdena som viktigast.
Färre än förut anser däremot att Finlands utvecklingssamarbete är effektivt eller ger resultat. Förra året ansåg 64 procent att utvecklingssamarbetet var effektivt. I år är motsvarande siffra endast 44 procent. En förklaring kan vara att pandemin har minskat utvecklingssamarbetets synlighet i nyheterna.
Undersökningen utfördes i september. Totalt 1 071 personer runtom i Finland deltog i undersökningen. Undersökningen gjordes första gången 2002.
Den första är att stärka kvinnors och flickors rättigheter och ställning. Det är en viktig grund för allt. Ville Skinnari
"Vi har bekräftat massakern mot ett mycket stort antal civila, som verkar ha varit dagarbetare som på inget sätt var inblandade i den pågående militära offensiven", skriver människorättsorganisationen i ett uttalande.
Sannolikt kan antalet dödade civila vid händelsen, som inträffade i tisdags, räknas i hundratals, enligt Amnesty. De ska ha mördats med stickoch huggvapen.
Striderna bröt ut i förra veckan sedan premiärminister Abiy Ahmed – som 2019 tilldelades Nobels fredspris – anklagat militären i Tigray i norra Etiopien för att ha attackerat federala styrkor, vilket den regionala militären förnekar.
Amnesty har ännu inte pekat ut vilken part som är skyldig till mördandet, och varken centralregeringen i Addis Abeba eller styret i Tigray har kommenterat. Dessutom är telekommunikationerna brutna och medier utestängda från regionen.
"Är hjärtskärande"
Markstrider och flygangrepp har dödat hundratals människor, och tusentals har också flytt sina bostäder undan våldsamheterna.
Nu skriver Abiy Ahmed på Twitter att de västra delarna av Tigray "har befriats". Han uppger också att armén ger humanitär hjälp och delar ut förnödenheter i området.
Möjligheterna att få oberoende bekräftelse på uppgifterna är i princip obefintliga.
Abiy Ahmed anklagar också det styrande regionala partiet TPLF och dess väpnade styrkor för krigsbrott. Han uppger att tillfångatagna soldater från den nationella armén hittats döda i staden Sheraro med händer och fötter bundna.
"Denna typ av grymhet är hjärtskärande", skriver premiärministern.
Utropat undantagstillstånd
Etiopisk polis uppger att 242 TPLFaktivister har gripits i landets huvudstad Addis Abeba, misstänkta för planer på att orsaka "kaos". Vapen och ammunition beslagtogs vid tillslagen, säger stadens polischef Getu Argaw enligt statliga medier
TPLF har inte kommenterat anklagelserna men har i sin tur pekat ut federala trupper för "skoningslösa" attacker mot människor i Tigray, som har över fem miljoner invånare.
Den regionala regeringen klargjorde på torsdagen att undantagstillstånd råder, enligt styrets tv-station.
"Det är nu nödvändigt att utropa undantagstillstånd för att försvara vårt folk och vår suveränitet mot invasionen från utomstående", rapporterar stationen att regionala myndigheter säger i ett uttalande.
Förvärrat läge
Över 10 000 etiopier har flytt in i Sudan undan striderna. Redan tidigare var ungefär 600 000 människor i Tigray beroende av livsmedelsleveranser och nu uppger FN att läget har förvärrats. Detta eftersom hjälporganisationer inte får tillträde till regionen och därför inte kan föra in nya förnödenheter.
"Brist på basvaror rapporteras, vilket påverkar de mest utsatta först och mest", skriver FN:s samordningsorgan Unocha i ett uttalande.
Abiy har hittills vägrat följa vädjanden från bland andra FN och Afrikanska unionen (AU) om eldupphör och förhandlingar.
I Addis Abeba sågs också frivilliga, en del viftande med landets flagga, som köade vid en idrottsarena för att lämna blod till de stridande trupperna i norr
TPLF är utsatt även för ett växande juridiskt tryck. Etiopiska parlamentet har nu fråntagit 39 parlamentariker, däribland Debretsion Gebremichael – Tigrays regionpresident – deras immunitet mot åtal.