Finland behöver mera diskussion om yttrandefrihet
YTTRANDEFRIHET I I dagkolumnen Yttrandefriheten i en religiös värld (HBL 3.11) tar Nicolas von Kraemer upp mordet på läraren Samuel Paty i Frankrike, vars motiv misstänks ha varit att Paty under en lektion om yttrandefrihet visat tidningen Charlie Hebdos karikatyrer av profeten Muhammed. År 2015 ledde teckningarna till ett terrordåd mot tidningsredaktionen i Paris, i vilket tolv personer dog.
Frågorna som artikeln tar upp är viktiga och behöver diskuteras – vilken åsikt man än har om dem. Det är förståeligt att chockerande händelser som mordet i Frankrike får mycket uppmärksamhet och följs av intensiva debatter, men det är också viktigt att yttrandefrihet i vårt vardagliga liv diskuteras.
Yttrandefrihet handlar inte bara om extrema situationer, utan också om frågor som berör oss alla, på ett eller annat sätt. I yttrandefriheten ingår till exempel pressfrihet, konstnärlig yttrandefrihet, akademisk yttrandefrihet och yttrandefriheten på internet. Yttrandefrihet på sitt eget språk kan vara särskilt viktigt.
Men yttrandefriheten är inte obegränsad. Andra rättigheter måste tas i beaktande. Yttrandefrihet tillåter inte hets mot folkgrupp eller ärekränkning till exempel. Det kan bli svåra gränsdragningsfrågor när man väger olika rättigheter mot varandra, som ibland kan avgöras först i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Vad som gör gränsdragningsfrågorna ännu svårare är att samhället utvecklas hela tiden och människors värderingar och uppfattningar om vad som är acceptabelt förändras. Gränserna för yttrandefriheten är i ständig förändring. Därför är det viktigt att ha en kontinuerlig, öppen och aktiv samhällsdebatt om yttrandefrihet.
Hot mot yttrandefriheten yttrar sig i olika former, också i demokratiska länder. Finland anses globalt vara en ledare när det gäller pressfrihet, som är en mycket viktig del av yttrandefriheten, men trakasserier av journalister är ändå ett stort problem. Trakasserier
kan leda till självcensur, där man inte vågar uttrycka sig fritt, vilket kan vara ett dolt, men stort problem.
Det är viktigt att diskutera hela vidden av problem, inklusive nyare utmaningar, till exempel kommande EU-lagstiftning om internet, som kommer att påverka yttrandefriheten i alla medlemsländer.
Utvecklingen av internet har skapat nya problem och förändrat diskussionerna om yttrandefrihet. Internet, sociala medier och digitala tjänster har öppnat världen för många människor och har fört med sig många positiva effekter, men också nya problem. Många är oroade, särskilt över hur unga människor påverkas.
Viktig och bra information kan spridas ut snabbt genom nätet, men detsamma gäller lögner, trakasserande information, barnpornografi och terroristpropaganda. Det innebär stora utmaningar för yttrandefriheten, för det kan vara extremt svårt att begränsa spridningen av en viss typ av nätinnehåll utan att samtidigt begränsa många andras yttrandefrihet.
Jätteföretag som Tiktok, Youtube, Facebook och Google dominerar och deras egna regler och algoritmer avgör oftast vilket innehåll som tilllåts eller tas bort. Det behövs ändringar, men väl genomtänkta sådana, som inte begränsar nätets yttrandefrihet för mycket.
Finland har en stark demokrati. Yttrandefriheten är en av de viktigaste demokratiska rättigheterna, därför att utan yttrandefrihet kan man inte försvara några andra rättigheter. Vi behöver mera öppen och mera konstruktiv samhällsdebatt om yttrandefriheten, som bidrar till att demokratin hålls stark också i framtiden. Det är en debatt som alla kan bidra till, inte bara politiker och andra beslutsfattare, men var och en av oss.
Gränserna för yttrandefriheten är i ständig förändring. Därför är det viktigt att ha en kontinuerlig, öppen och aktiv samhällsdebatt om yttrandefrihet.
Arbetsgruppen Yttrandefriheten i den digitala tidsåldern
har varit yrkesverksam som journalist i Sverige, bor nu i Kristinestad och har gett ut boken Mustalaiselämää (Tammis huutomerkkisarja) 1969 med Kari Huttunen.