Flyktingarnas misär fortsätter i provisoriskt läger
Det beryktade flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos brann ned i höstas, men misären försvann ingenstans. Tusentals människor inväntar nu vintern under provisoriska förhållanden i det snabbt uppbyggda lägret Kara Tepe.
Afghanska journalisten Reza Adib bodde två år i grekiska flyktingläger, och har dokumenterat livet i Moria inifrån. Nu ställer han ut sina foton i Helsingfors och väntar på ett finländskt asylbeslut.
I två månader har invånarna i flyktinglägret Kara Tepe på grekiska Lesbos varit tvungna att promenera fyra kilometer för att ta en dusch – eller tvätta sig i havet. Nu kommer vintern med kyla och en ny våg av corona, men många av tälten i det tillfälliga lägret saknar fortfarande golv och isolering. – Det är inte acceptabelt att behöva leva så här, många mår otroligt dåligt, säger Tina Dahl på Läkare utan gränser.
Morgonen den nionde september stod 12 000 flyktingar och migranter utan sina provisoriska hem, då det överfulla lägret Moria på ön Lesbos i Grekland brunnit ned under natten. För att hysa dem som blivit hemlösa inrättades i en hast det tillfälliga lägret Kara Tepe, under förutsättningen att det inte skulle bli permanent.
Men enligt UNHCR bor nu över 7 000 personer i lägret under provisoriska omständigheter. Många av dem har redan väntat flera år på sina processer.
– Då lägret byggdes upp fanns ingen el och inget vatten, och det tog länge bara att få upp toaletter. Nu finns 350 toaletter för över 7 000 personer, och de första duscharna anlände förra veckan, säger Tina Dahl, sjukskötare vid Läkare utan gränser, som driver en klinik i Moria.
Fortfarande bor några enstaka flyktingar och migranter kvar i tält i det nedbrunna lägret, men de allra flesta bor i det nya lägret fyra kilometer därifrån. Lägret har slagits upp på ett gammalt skjutfält invid havet – tälten ligger tätt, marken är bar och det finns inga träd, beskriver Dahl.
Den som behöver tvätta sig kan välja mellan att promenera de fyra kilometrarna till Moria, eller bada i det allt kallare havet. Förra veckan har ändå de första duschmodulerna anlänt, men fortfarande saknar många av tälten golv och isolering mot den annalkande kylan.
– Under en regnperiod nyligen svämmade lägret över fullständigt, tofflorna flöt omkring i tälten, säger Dahl.
Självskadebeteende och självmordsförsök
För att undvika nya bränder är det förbjudet att handla och laga mat i lägret, och invånarna är tvungna att köa för den mat som delas ut alla dagar – ibland i flera timmar. Bara 750 personer tillåts vistas utanför lägret samtidigt, för att minska riskerna för att coronaviruset sprids.
Enligt UNHCR fanns i slutet av oktober drygt fyrtio coronasmittade i lägret, men förutom förkylningar och coronavirus finns också andra hälsoproblem.
– Här finns mycket skabb, löss, hudproblem och liknande. Men det riktigt stora problemet är den psykiska ohälsan. Här finns många barn, och de mår ofta väldigt dåligt. För en vecka sedan var det en åttaåring som försökte hänga sig, och självskadebeteende är vanligt. Många står i kö för att få hjälp mot psykiskt illamående, säger Dahl.
De grekiska myndigheterna jobbar på att förflytta folk från lägret till fastlandet, och under de senaste veckorna har över tusen personer flyttats från öarna till fastlandet. Elva europeiska länder har hittills tagit emot knappt 1 500 ensamkommande barn och ensamstående föräldrar från öarna, men långt fler invånare är fortfarande kvar i lägren.
– Det är inte acceptabelt att människor måste leva så här, och de som bor i Kara Tepe borde förflyttas så fort som möjligt. Att komma bort härifrån är den enda medicin som hjälper, säger Dahl, som önskar att övriga europeiska länder skulle ta ett större ansvar.
Det önskar också FN:s flyktingorgan UNHCR.
– UNHCR ser fortfarande stora brister i förhållandena, och vi vill verkligen understryka att det här lägret är en tillfällig nödlösning efter branden i Moria. Det här kan inte vara en långvarig lösning, säger UNHCR:s talesperson Elisabeth Arnsdorf Haslund.
Finland väntar på besked
Efter branden i Moria beslutade Finland att ta emot ytterligare 11 ensamkommande minderåriga från de grekiska lägren. Antalet ingår ändå i den kvot om 175 asylsökande som regeringen beslutade om redan i vintras, för att underlätta situationen i de sydliga EUländerna.
De här elva minderåriga har ännu inte kommit till Finland, och någon lista med namn finns inte heller.
– Vi är redo att ta emot dem, men väntar på att få förslag. Utöver de här elva finns en grupp på 28 personer som kommer att komma från Grekland, och de här namnen är redan fastställda. Men än så länge har vi ingen information om tidtabellen för förflyttningarna, säger Mikko Välisalo, överinspektör vid Migrationsverket.
Det är de grekiska myndigheterna som sköter förflyttningarna i samarbete med Europeiska asylbyrån EASO och Internationella migrationsorganisationen IOM.
– Nu hänger allt på vad som händer i Grekland, vi hoppas att processen går så fort som möjligt, säger Välisalo.
Hittills har 106 asylsökande av 175 kommit till Finland som interna förflyttningar från Medelhavsområdet, och en grupp på 25 ensamkommande minderåriga och ensamstående föräldrar anländer från Malta i dagarna.