Vill helsingforsarna ha en debatt om "stadens själ"?

Vapaavuoris avhopp och Jussi Halla-ahos utnämning till Sannfinländarnas borgmästarkandidat sätter i gång en större rörelse för att ändra styrkerelationerna i Helsingfors, via större motsättningar. Den strategiska kampen pågår redan.

Det nuvarande största partiet Samlingspartiets stora röstmagnet Jan Vapaavuori ställer inte upp för omval, och partiet har ställts inför mycket stora skor att fylla. Samtidigt har rörelsen för att möblera om styrkeförhållandena börjat redan innan det.

SDP har utnämnt Nasima Razmyar till borgmästarkandidat, och säger att man siktar på att den tidigare tvekampen mellan De gröna och Samlingspartiet nu ska bli en kamp mellan tre, och SDP profiterar på sina framgångar i de nationella opinionsmätningarna. I förra kommunalvalet drog SDP knappt 14 procent av rösterna i Helsingfors.

Sannfinländarnas utnämning av partiledaren Jussi Halla-aho till borgmästarkandidat innebär att de är ute efter att höja sin tidigare marginella andel jämfört med riksnivå (6,7 procent 2017, det var strax innan Halla-aho tog över efter Timo Soini).

Halla-ahos inträde kan ha en inverkan där andra positionerar sig mot honom.

På fredagen tydde till exempel De grönas tidigare ordförande Ville Niinistös kommentarer på sociala medier på liknande tankegångar: ”De grönas möjligheter att vinna positionen som största parti i Helsingfors och borgmästarposten växte just”, skriver Niinistö. ”När Halla-aho är borgmästarkandidat är det klart att De grönas framtidsbild är det tydligaste alternativet mot det. Samlingspartiet faller mellan stolarna, precis som nu i oppositionen”, fortsätter han: "De nationella galluparna har inte avsevärt förändrat läget, för De gröna är ledande bland de rödgröna partierna".

Motsättningar kan dock gagna både Sannfinländarna och dem som positionerar sig emot dem. Men det kommer säkert att vara fler partier än de gröna som gör det – SDP, VF, SFP eller fler. Halla-ahos Youtubetal om att Helsingfors ”inte behöver vara en världsstad” erbjuder också motsättningar att bygga på för Samlingspartiet.

De gröna var största parti i Helsingfors

i senaste riksdagsval och också i EU-valet, men inte i senaste kommunalval, där skillnaden till Samlingspartiet stannade på fyra procentenheter.

Mycket skiljer kommunalvalet från riksdagsval. Naturligtvis handlar det om kommunal förvaltning, där enskilda planeringsfrågor kan påverka väljarnas beslut.

En annan faktor är valdeltagandet. Både De gröna och Sannfinländarna har traditionellt vunnit på högre mobilisering, Samlingspartiet klarar sig med lägre. I förra kommunalvalet stannade valdeltagandet i Helsingfors på 61,8 procent medan det i riksdagsvalet var 75 procent i Helsingfors.

Mobiliseringen i riksdagsvalet 2019 skedde under en kampanj som präglades av identitetspolitik och motsättningar. Nyligen såg vi en valkamp i USA "om landets själ" med liknande effekt. Nu kan kommunalvalet i Helsingfors vara på väg åt samma håll. Samtidigt gäller det

för stadsborna att värja sig. Nästa valperiod handlar i Helsingfors om stora konkreta frågor kring vården, coronaekonomin, utbildning och läroplikt.