EU-ministrar markerar skillnad mellan terror och religion
Religionsfrihet är en grundpelare i Europa, och terror ska bekämpas oberoende av vilken slags extremism den springer ur. Det är EU:s inrikesministrar överens om, men i asylpolitiken är det långt kvar till konsensus.
Maria Ohisalo (Gröna) uttryckte sina kondoleanser till sina kollegor i Frankrike och Österrike med anledning av höstens terrorattacker i Paris, Nice och Wien då EU:s inrikesministrar höll ett extrainsatt möte på fredagen.
– Europa samarbetar kontinuerligt inom terrorbekämpning, men attackerna har aktualiserat frågan. Jag uttryckte Finlands ståndpunkt att det är viktigt att EU-länderna agerar enhetligt och kraftfullt för att förebygga våldsam extremism, sade Ohisalo på en presskonferens i en mötespaus.
Då hade ministrarna främst diskuterat de aktuella händelserna fastän mötet egentligen var sammankallat för att gå vidare med den gemensamma invandrings- och asylpolitiken.
Ohisalo backar upp ordförandenationen Tysklands betoning att religionsfrihet och friheten att inte tro är europeiska grundläggande värderingar.
– Det är en annan sak att det förekommer våldsam radikalisering och extremism. Det måste bekämpas trots fortsatt religionsfrihet.
EU-kommissionen betonar att religion och migration inte utgör några hot. Ministerrådet diskuterade ett kommande uttalande om terrorismbekämpning. Tidigare ordval om islamism och migration har tonats ned, och nu nämns ordet islam bara en gång.
– Det är inte en religion som är ett hot. Religion är inte ett hot. Däremot är terrorister ett hot – och terrorister kan grunda sin förvrängda världsbild både i extrem islamism eller i högerextremism, och båda delarna behöver bekämpas, säger inrikeskommissionären Ylva Johansson till nyhetsbyrån TT.
Att införa någon form av EU-organiserad utbildning av imamer, som EU:s permanenta rådsordförande Charles Michel har förordat, är Johansson också skeptisk till.
– Jag har lite svårt att se att det skulle vara en EU-kompetens att utbilda religiösa ledare. Däremot sägs det nu i förslaget till deklaration att man ska stödja att man ordnar utbildning inom medlemsländerna.
Känsligt om övervakning
Beträffande åtgärderna för att förebygga terror och komma terrorister på spåren, påpekade Maria Ohisalo för ministerrådet att man i Finland diskuterar möjligheten att öka myndigheternas befogenheter att övervaka kommunikation bland annat genom telespårning.
– Jag betonade att det är viktigt att bekämpa terror och cvberbrottslighet men samtidigt måste man respektera datasekretess och privatliv, säger Ohisalo som hoppas på enhetliga spelregler på EU-nivå. Något EU-beslut finns inte än. – Deklarationen noterar bara att det här behöver diskuteras. Det är klart att frågan är sensitiv med tanke på grundläggande rättigheter, och Finland kommer att betona de här villkoren om kommissionen går vidare med lagstiftningsarbetet.
Kommissionen ska presentera ett nytt antiterrorprogram i december.
Europeiska rådet och Frankrike har drivit på ett förslag om att terrorpropaganda på nätet måste avlägsnas inom en timme efter att myndigheterna har beordrat det. Ohisalo säger i det här skedet bara att frågan väntar på ett avgörande. Det är oklart om det blir lagstiftning på EUnivå, inte minst för att det kan vara knepigt att definiera terrorpropaganda.
– Tyskland siktar på att avsluta förhandlingarna i december. Då kunde ett beslut träda i kraft i januari, och sedan skulle EU-länderna ha ett år på sig att implementera det i den nationella lagstiftningen, säger Ohisalo.
Inget nytt i asylpolitiken
Desto oklarare är det hur det blir med förslaget till gemensam migrationsoch asylpolitik. Den skulle ministrarna diskutera efter pausen, och sent in på kvällen.
En bärande princip i det förslag Ylva Johansson lade fram tidigare i höst är att alla länder ska delta. De som inte tar emot migranter måste hjälpa till med interna omplaceringar eller finansiera andra åtgärder. Här återstår många politiska stötestenar.
Finlands regering betonar att grundläggande och mänskliga rättigheter ska respekteras i alla situationer. Ohisalo säger att det behövs ett fungerande system både för normalläge och vid potentiella kriser.
– Alla medlemsländer måste bidra, ingen kan vara fripassagerare. Asylbehandlingen måste ske tryggt och kvalitativt i alla länder, och här behövs gemensamma regler.
Finland vill att kommissionen ska utreda och konkretisera det praktiska förfarandet vid gränserna.
– Beträffande förpliktelsen att hjälpa till vid återsändningar är förfarandet rätt öppet. Här behöver vi mer konkret information om hur det ska gå till i praktiken så att de grundläggande och mänskliga rättigheterna respekteras i alla situationer, säger Maria Ohisalo.