Wiens muslimska hjältar
Terrorkvällen i Wien visade prov på osjälviskhet och hjältemod. Människor som gömde sig i en källare tog hand om skottskadade och förband deras sår. Två unga män med turkisk bakgrund räddade en skadad polis med fara för sina egna liv.
I kvarteren runt Schwedenplatz i centrala Wien är det fullt med folk denna mörka novembereftermiddag. På trottoarer och torg brinner tusentals ljus. Det är en tyst och dämpad stämning. Ännu en dryg vecka efter terrorattacken som krävde fyra människoliv och 22 skadade kommer chockade och sörjande hit för att hedra offren. Gula spraymärken på trottoaren visar ställen där offer blev nedskjutna av mördaren. Nummer ett, två, tre ...
Den 2 november var barer och restauranger fullsatta med gäster som ville utnyttja den sista möjligheten på en månad att träffas ute och ta sig en drink eller en bit mat. Nästa dag skulle de nya coronarestriktionerna träda i kraft, med stängda restauranger och nattligt utegångsförbud. Då, klockan åtta, när stämningen var på sin höjdpunkt, slog mördaren till.
Ett ögonvittne berättar att man först trodde det var fyrverkeri. Men snart insåg alla att de skarpa smällarna som kom i serier var skott från ett automatgevär och att de snabbt närmade sig. Allmän panik utbröt när folk flydde ut på gatan eller tog betäckning bakom bord och soffor.
Mördaren sprang runt kvarteret och sköt på alla han såg. Enligt polisen var det ett rent under att det inte blev fler döda och skadade. Polisen var på plats med en massiv insats bara några minuter efter det första alarmet, men den unge mannen med automatvapnet kunde ändå härja i nio minuter innan han stoppades. Han verkade fullständigt iskall – sköt ner en kvinna, sprang några meter, vände tillbaka och sköt henne en gång till.
Kvartersinvånare bevittnade hans vansinnesjakt från sina fönster. I tystnaden mellan ett par skottsalvor var det någon som skrek "Schleich di, du Oaschloch!" (Dra åt skogen ditt jävla arsle!). Ett trotsigt utrop som nu har blivit en symbol för wienarnas sammanhållning mot terrorismen – Wiens eget "Je suis ..."
Det fanns också hjältar denna hemska terrorkväll. Kafégäster som flytt ned i en källare tog hand om skadade och förband deras sår med handdukar och vad som fanns till hands. Två unga män av turkisk härkomst sprang ut mitt under skottlossningen för att hjälpa en polis som blivit träffad. Sedan tog de hand om en äldre dam som irrade omkring på gatan och eskorterade henne i säkerhet. De säger att de reagerade instinktivt och inte tänkte på att de satte sina egna liv i fara. Dessa två är nu stadens hjältar och hyllas av alla för sin osjälviskhet och sitt mod. De har fått medalj för sin insats.
Men det finns ett smolk i bägaren. En av dem har tidigare på sociala medier uttryckt likgiltighet för offer för islamistiskt våld i Tyskland och sagt att han inte bryr sig om dem. Det faktum att han nu försatte sig i livsfara för att rädda offer för islamistiskt våld visar emellertid på en avgörande skillnad mellan en attityd som en del unga muslimer i Wien har och det som de egentligen känner när det blir allvar av. Sympatin för islamism har, särskilt bland ungdomar som härstammar från Turkiet, ökat de senaste åren under intryck av propaganda från Turkiet, där president Erdogan utmålar europeiska regeringar som fientliga mot religionen islam.
Det är i alla fall en avgrund mellan den unge man som av grupptryck förleds att säga något ogenomtänkt på sociala medier, men som räddar sina medmänniskor när det gäller, och den unge man som blivit hjärntvättad i en islamistisk moské och ser det som en gudfruktig gärning att döda så många otrogna som han hinner med innan han själv blir förpassad till paradiset.
I dag är Wien en stad i chock. Hur kunde detta ske? Mördaren hade suttit i fängelse för att han hade försökt ansluta sig till IS i Syrien. Han släpptes fri efter att ha gått igenom ett avradikaliseringsprogram, men i våras reste han till Slovakien för att köpa ammunition. Slovakiska polisen underrättade sina kolleger i Wien, men inga åtgärder vidtogs även om alla alarmklockor borde ha börjat ringa. I efterspelet efter attacken avgick den ansvariga polischefen i Wien. Oppositionspartierna kräver också inrikesminister Karl Nehammers avgång, men han säger att hans uppgift är att sitta kvar för att se till att alla fel som begåtts utreds ordentligt. Politiskt ansvar tycks vara ett okänt begrepp för honom.
UTRIKESKRÖNIKAN MÅNS NYBERG
Ett ögonvittne berättar att man först trodde det var fyrverkeri. Men snart insåg alla att de skarpa smällarna som kom i serier var skott från ett automatgevär och att de snabbt närmade sig.