”Helsingfors svenska historia ska synas”
Fram till 1890 var Helsingfors en svenskspråkig stad. Det här syns i många detaljer i staden, bara man vet var man ska titta. Nu vill Kaj Arnö göra den svenska historien och vardagen i huvudstaden synlig också på Wikipedia, världens mest använda uppslagsverk. För uppdraget söker han ambassadörer – personer som känner Svenskfinland men också behärskar något annat språk flytande.
Trots gatuskyltar på två språk, ställning som nationalspråk och svenskundervisning i alla grundskolor hotar det svenska i Finland bli ett osynligt kapitel för många invånare, turister och invandrare. Det här vill företagaren Kaj Arnö ändra på och han tacklar problemet via det digitala uppslagsverket Wikipedia. Nu står Helsingfors i fokus.
Projekt Fredrika fick för ett par veckor sedan glädjebeskedet att det har beviljats 50 000 euro i fondbidrag för att göra det svenska i Helsingfors mera synligt i uppslagsverket Wikipedia. Initiativtagaren Kaj Arnö är eld och lågor över pengarna och har redan kastat sig in i uppdraget, även om bidraget gäller först för 2021.
– Våra syften kunde inte vara mera i linje med varandra än i det här fallet, både Stiftelsen Tre smeder och Projekt Fredrika vill arbeta för det svenska i Helsingfors. Stiftelsens pengar kunde knappast komma bättre till användning än genom vår satsning på att göra det svenska Helsingfors synligt på Wikipedia, förklarar Kaj Arnö.
Han är initiativtagare till projekt Fredrika, som redan i flera års tid har jobbat med att göra det svenska i Finlands synligt på den digitala plattform som är världens fjärde mest besökta webbtjänst. Projekt Fredrika började i liten skala med att skriva och publicera artiklar, bilder och kartor över Arnös hemort Nagu på Wikipedia.
Eftersom Fredrika är ett pågående projekt finns det redan en liten arbetsgrupp som jobbar med dessa frågor, nu styr Arnö och hans kollega, projektansvarige Robert Silén, hela sin uppmärksamhet på det svenska Helsingfors.
– Helsingfors är viktigt med tanke på utlänningar, staden är Finlands ansikte utåt. Och Helsingfors är en i grunden svenskspråkig stad med en svensk historia. Fram till 1890 pratade majoriteten av stadens befolkning svenska som första språk. Det här har lämnat sitt tydliga spår i historien, många kartor och ritningar är ursprungligen ritade på svenska.
– Riksdagshuset är ett bra exempel. Vårt syfte är att göra det svenska i Helsingfors synligt på Wikipedia, både historien och vardagen i dag, säger Kaj Arnö.
Med det menar han inte nödvändigtvis att det behövs en massa nya artklar som ska skrivas på svenska och publiceras på Wikipedia. Lika viktigt är att koda befintliga artiklar rätt och att korrigera missuppfattningar om svenska språkets ställning i Finland.
Söker frivilliga medarbetare
Det Kaj Arnö främst efterlyser är ambassadörer som känner Svenskfinland och den svenska minoritetsvardagen i Helsingfors, men som också behärskar något annat språk flytande.
– Uppdraget handlar inte så mycket om att skriva svenska texter, utan mera om att se till att det som redan finns skrivet om Finland och Helsingfors på andra språk är korrekt, att den svenska historien inte har raderats. Ta till exempel statyn Tre smeder, den heter just så, på svenska. När man i den franska Wikipediaartikeln om Helsingfors beskriver sevärdheter i centrum bör statyns namn återges på svenska, det finska namnet är en senare översättning, förtydligar Arnö.
Målsättningen är alltså att hitta ambassadörer som behärskar de fem största främmande språken bland dem som söker information om Helsingfors på Wikipedia (engelska, tyska, franska, spanska och japanska) och de fem största invandrarspråken i Finland (ryska, estniska, somali, arabiska och kinesiska) och knyta personerna till projektet.
– Vi letar efter personer som är språkkunniga och samtidigt har en viss insyn i den finlandssvenska kulturen, folk som känner till våra viktigaste traditioner, författare och kompositörer. Vi behöver hjälp med att läsa texter skrivna på de tio språk vi satsar på och som kan tolka
❞ Vi söker personer som behärskar nyansskillnader i den finlandssvenska kulturen. Kaj Arnö
nyansskillnader i texter. Vi har redan hittat ett par ambassadörer, exempelvis på tyska. Det har visat sig att personer gifta med finlandssvenskar är en stor tillgång här, säger Arnö.
Som exempel nämner han ordet finlandssvensk – det saknas nämligen på många språk. Men Arnö är noga med att man inte kan översätta det med ”finne som pratar svenska” för då går mycket av innebörden förlorad.
– Vi söker personer som behärskar nyansskillnader i den finlandssvenska kulturen, poängterar Arnö.
Gamla och nya bilder
För att man ska kunna publicera nya artiklar på Wikipedia krävs en viss kunskap i hur uppslagsverket fungerar. Texterna ska kodas rätt, de ska förses med relevanta bilder och de ska framför allt kopplas till trovärdiga källor, som kan vara böcker, andra artiklar eller register. Allt det här klarar arbetsgruppen på Projekt Fredrika galant av så länge det gäller texter på svenska, engelska och tyska, men det blir knepigare så fort man ska publicera artiklar om Helsingfors på exempelvis arabiska eller kinesiska. Där tar man gärna hjälp av språkkunniga invandrare.
– En annan sak som vi mer än gärna tar emot är bilder som visar på Helsingfors svenska historia. Det kan vara gamla foton tagna i Helsingfors, kartor över Tölö på 1800-talet eller färska bilder från andra länder, exempelvis på Helsingforser Straße som ligger i hipsterkvarteren i Berlin. Det bevisar att även namnet Helsingfors används på tyska, inte bara Helsinki, förklarar Arnö.
Nu kommer Projekt Fredrika att fokusera på sådana delområden som är viktiga för det svenska i Helsingfors, som kulturen med dess teatrar och aktörer – allt från författare till musiker – men också stadens historia, utbildning och skolor på svenska och förstås på svenskspråkiga kändisar.
– Det känns fint att projektet har fått ekonomiskt bidrag, att stiftelsen förstod vad vi vill åstadkomma. Det är viktigt för alla som använder svenska i sin vardag att det svenska i Helsingfors också finns representerat på Wikipedia. Det som inte syns i världens mest använda uppslagsverk faller nämligen snabbt i glömska, säger Kaj Arnö.