Tungcancer blir vanligare i västvärlden
Cancer i tungan blir allt vanligare hos unga. Det bekymrar tandläkare som försöker hitta snabbare diagnosmetoder och individuella behandlingar. – Allt fler patienter är yngre kvinnor, säger professor Tuula Salo.
Cancer i den rörliga delen av tungan hör till de ovanligare cancersjukdomarna, men ökar också bland finländare.
Den stora frågan bland tandläkare och forskare i dag är varför tumörer i tungan blir allt vanligare i västländerna.
– Det är mycket vi inte vet om orsakerna, men det lönar sig att vara på alerten med den här sjukdomen, säger specialisttandläkaren, professor Tuula Salo vid Helsingfors universitet.
Andelen finländare med cancer i tungan är tre gånger högre i dag än i början av 1950-talet. Samma trend syns i hela Skandinavien. Zoomar man in på åldersgruppen 20–39-åringar i Sverige, Norge och Danmark är ökningen minst femfaldig bland männen och sexfaldig bland kvinnorna sedan 1960.
Varför cancer i den rörliga delen av tungan har ökat i västvärlden vet man inte. Flera forskningsprojekt testar olika hypoteser. Det är bevisat att rökning och alkohol ökar risken, men forskarna är till exempel oeniga om hur olika slags snus inverkar.
– Rökningen är ingen heltäckande förklaring. Ser man på finländska patienter mellan åren 2005 och 2009 så hade 45 procent av dem aldrig rökt, säger specialisttandläkare Tuula Salo, som är professor i oral patologi vid Helsingfors universitet.
Inte bara rökning
Nypublicerade studier i Australien och Singapore visar på ett liknande mönster: cancer i tungan ökar också hos ickerökande kvinnor under 45.
En av de bevisade riskfaktorerna för cancer i tungan är alkohol, men forskarna varnar också för alkoholhaltiga munvatten.
– Den som använder de munvattnen regelbundet och har gjort det sedan ung ålder, har också förhöjd risk för tungcancer, bekräftar Salo.
Problemet med alkohol stavas acetaldehyd, som är ett cancerframkallande ämne och uppstår när alkohol faller sönder. På senare tid har blickarna riktats också mot livsmedel som innehåller acetaldehyd eller etanol, som munnens mikrober kan tillverka acetaldehyd av. En av produkterna som har fångat forskarnas intresse är vanlig yoghurt.
– Det här med ökad tungcancerincidens är ett västerländskt fenomen och vi står inför många frågetecken, men jag tror att vi behöver förstå något av hur människors diet har förändrats sedan 50-talet, säger Salo.
Hon vet att frågan är känslig och att åsikterna går isär.
– Det står inte på burkarna, men halterna har mätts och yoghurt innehåller mer acetaldehyd än till exempel öl, medan fil inte har ämnet alls. Jag har inte utfört studierna på just det här själv, men vi har all orsak att vara på alerten med dietfrågorna och annat. Det är mycket vi inte vet än. Varför drabbas unga kvinnor? Kan det ha att göra med ppiller? Vi behöver fråga och forska.
Frukt och fibrer skyddar
Vänder man på riskfaktorerna och ser på vad som kan skydda, är receptet detsamma som vid folksjukdomar.
– Köttprodukter verkar öka risken för tungcancer, men en mångsidig diet med frukter, grönsaker och fibrer skyddar tungan och det goda är att varje portion frukt och grönt ökar skyddet, säger Salo.
Hur bråttom ska man ha till tandläkaren om man har ett envist sår eller något annat avvikande på tungkanten? – Bråttom! säger Salo med eftertryck.
Om ett sår på tungan inte har läkt inom två veckor är ett tandläkarbesök nödvändigt.
– Flera av mina kolleger har sagt att cancerpatienter kommit mycket sent till mottagningen under pandemin. Folk har inte bokat eller fått tider, men med tungcancer kan man inte vänta ens under en coronapandemi. Då är läget akut.
Av dem som opereras för den här formen av cancer får 23 procent ett återfall inom fem år. Av dessa remitteras närmare 80 procent snart till lindringsvård. Bland de patienterna är den kvarvarande livstiden i medeltal drygt två månader.
Snabba test drömmen
I flödet av vetenskapliga studier dyker ändå också överraskande resultat upp. I Sydkorea visade forskare nyligen att unga patienter som rökt och druckit alkohol har en bättre prognos och möjligheter att tillfriskna än de patienter som varken rökt eller druckit.
– Att rökarnas cancersjukdomar har utvecklats genom andra mekanismer än de andra patienternas.
Salo påpekar att yngre personer vanligen tillfrisknar bättre än äldre.
– Och det goda är att behandlingarna i dag är av lika hög kvalitet över hela Finland. Det beror på att läkare och forskare på området samarbetar bra.
Salos forskningsdröm är att ta fram ett snabbt och tillförlitligt test som dels kunde visa hur en patients sjukdom hotar utvecklas, dels visa vilken individuell behandling som är bäst för varje patient.
– Man borde kunna ta fram rätt svar på en vecka för var och en, säger hon.