Halla-aho: Visioner behövs inte
Sannfinländarnas borgmästarkandidat i Helsingfors, Jussi Halla-aho säger att borgmästaren inte ska presentera visioner om stadens framtid. Blir han vald vill han precis som i rikspolitiken stoppa invandringen, men ”inte av elakhet”.
Sannfinländarnas borgmästarkandidat i Helsingfors, Jussi Halla-aho säger att makthavarna inte ska komma med visioner för hur staden ska utvecklas. Det är invånarna som ska förverkliga sina visioner, politikerna ska bara eliminera hindren. I Halla-ahos värld är invandringen det hinder som står i vägen för allt.
SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson varnade i lördags för att reducera kommunalvalet till ett borgmästarval, även om vissa partier kan vinna på det. Som ett exempel nämnde hon Sannfinländarna som ställer upp Jussi Halla-aho i Helsingfors.
När HBL på söndagen når Halla-aho säger han att han inte är särskilt överraskad av att SFP inte ivrigt stöder hans kandidatur. Han säger också att han räknade med att argumentet att kommunalvalet inte är ett borgmästarval skulle dyka upp så snart han gick ut med sin kandidatur.
– Men om vi inte var med skulle det vara ett borgmästarval. Systemet är inte perfekt. Tekniskt sett väljer kommuninvånarna inte i första hand borgmästare, men om man har kommit överens om att fullmäktige väljer det största partiets kandidat till borgmästare, så blir det i verkligheten ett borgmästarval.
Henriksson säger att din kandidatur visar att du vill fortsätta prata invandring och EU-kritik medan du inte är engagerad i småbarnspedagogik, skola, centrumutveckling eller andra frågor som kommunalvalet främst ska handla om. Hur kommenterar du det? – Det är väntat att evighetsdebatten om vad man får och inte får diskutera i valrörelsen bubblar upp så snart valet närmar sig. Småbarnspedagogik eller vårdfrågor kan inte behandlas skilt från annat. Ingen skär ner i eller försämrar servicen av pur elakhet, utan för att det inte finns pengar för att upprätthålla en viss nivå. Då måste man fråga sig varför.
Visioner behövs inte
Jussi Halla-aho säger att Sannfinländarnas kärnbudskap både i kommunal- och i rikspolitiken är att de offentliga utgifterna måste justeras enligt intäkterna, och det behövs prioriteringar i utgifterna.
– Vi talar inte om invandringen av elakhet utan för att den utgör en massiv utgiftspost för staten och kommunerna. Dessutom orsakar den ansenliga sociala och trygghetsrelaterade sidoeffekter i huvudstadsregionen, säger han med hänvisningen till den senaste tidens nyheter om ungdomsbrottslighet och gängbildning.
– Om inte invandringen påverkar helsingforsarnas liv så vet jag inte vad som gör det. Den påverkar finansieringsbasen för servicen och den påverkar tryggheten.
När HBL frågar Halla-aho vad han som borgmästare skulle vilja ändra på i Helsingfors och hur han vill utveckla staden, säger han att han inte riktigt tror på att utveckla en stad genom toppstyrning.
– Det är människorna, företagen och arbetstagarna som utvecklar staden. Beslutsfattarna ska inte komma med visioner. De ska identifiera missförhållanden som förhindrar folk från att förverkliga sig själva och sina visioner.
I Sannfinländarnas värld utgör invandringen det allvarligaste av missförhållanden, och måste följaktligen stoppas. Också stadens bostadspolitik, som Helsingfors stadsfullmäktige debatterade i veckan, leder enligt Halla-aho till att Helsingfors förlorar skattebetalare och attraktionskraft.
Ni vill inte ha fler invandrare till Helsingfors, men med tanke på alla helsingforsare med varierande etnisk bakgrund – vilken slags bostadspolitik eller politik överlag behövs för att förhindra segregation?
– Det är en illusion att bostadspolitiken skulle kunna åtgärda det här i någon större mån, av flera skäl. En blandad bostadspolitik kan placera invandrare också på så kallade bättre områden, men om antalet invandrare, i synnerhet de som integreras dåligt, ökar hela tiden, kan politiken bara skjuta fram eller bromsa problemet, inte lösa det.
Ingen ghettopolitik
Jussi Halla-aho betecknar blandat boende som orättvis politik.
– Många arbetande människor med bostadslån på bättre bostadsområden upplever berättigat att det är märkligt att det i en identisk bostad bor en invandrare på skattemedel, bara för att samhället ska uppnå en social mix. Det är helt enkelt inte särskilt rättvist, säger han.
I många större och mer internationella städer än Helsingfors tenderar personer med invandrarbakgrund att koncentreras till vissa områden, vilket kan öka segregationen. Halla-aho säger att det ”inte beror på någon illasinnad koncentrations- eller ghettopolitik”.
– Det beror på att människor som inte själva betalar för sitt boende självklart måste placeras där boendet är förmånligast. Problemet kan inte lösas med mindre än att man bekämpar migrationsrörelsen med olika medel. De ankommande tar inte slut genom att vi tar emot fler. Inga bostadspolitiska tricks hjälper.
Halla-aho noterar att Afrikas folkmängd kan fördubblas till 2050 och nästan fyrfaldigas till utgången av seklet. Det garanterar en fortsatt press på Europa – en press som måste avvärjas, menar han.
Men om Finland verkligen ville stoppa det du kallar skadlig invandring, skulle det ens vara möjligt i en värld full av kriser och med miljarder människor som dras med utsiktslöshet, eller skulle de ändå komma till Europa? Skulle Finlands gräns hålla eller skulle de komma med våld? – Det här är en fråga som EU måste ta ställning till förr eller senare. Problemet med EU:s försök att skapa en gemensam asylpolitik är att den kretsar kring att hantera flyktingströmmarna och läget vid gränserna i stället för att ta i den stora frågan: Har Europa över huvud taget råd med en migration av den här kalibern?
– Det kan kvitta om migrationen är hanterlig eller ohanterlig, laglig eller olaglig.
Halla-aho menar att ”vi av erfarenhet vet att de ankommande inte integreras i Europa”.
– Därför ska man inte försöka göra den hanterlig och laglig, man måste förhindra den.
Om inte invandringen påverkar helsingforsarnas liv vet jag inte vad som gör det. Den påverkar finansieringsbasen för servicen och den påverkar tryggheten.