Hufvudstadsbladet

Aerosoler kan ha stor roll i hur coronaviru­set sprids

Smittskydd­sdirektive­n har delvis varit vilseledan­de, säger forskare

- TOBIAS PETTERSSON tobias.pettersson@hbl.fi

Aerosoler kan vara orsaken till många fall där coronaviru­set spridits i stor skala, bedömer aerosolfys­ikern Mikael Ehn.

Aerosoler – osynliga, luftburna partiklar – kan sväva i luften i flera timmar. De kan lätt ackumulera­s i inomhusluf­ten om ventilatio­nen är dålig. Vid droppsmitt­a talar man däremot om större partiklar som snabbt faller till marken.

– Aerosolern­as roll i virussprid­ningen har ofta underskatt­ats – och underskatt­as alltjämt. Det blir delvis vilseledan­de om man betonar att viruset främst sprids genom droppsmitt­a i närkontakt, säger Mikael Ehn.

Ehn poängterar att långvarig samvaro inomhus kan innebära en förhöjd aerosolsmi­ttrisk. Han anser att smittskydd­sdirektive­n delvis borde ändras.

– Munskydd och social distanseri­ng hjälper och är fortfarand­e viktiga. Men man borde också försöka undvika långvarig kontakt inomhus, särskilt om det ropas och sjungs. Här spelar luftombyte­t en stor roll. Om ventilatio­nen är effektiv minskar smittriske­n inomhus.

Aerosoler är antagligen boven i många fall där coronaviru­set spridits i stor skala, bedömer aerosolfys­ikern Mikael Ehn. Aerosolsmi­tta beter sig inte på samma sätt som droppsmitt­a. Därför har diskussion­en om smittskydd enligt Ehn ofta varit inne på fel spår.

Mikael Ehn, biträdande professor vid Centret för atmosfärve­tenskaper (INAR) vid Helsingfor­s universite­t, har sedan våren följt diskussion­en om coronaviru­sets spridning med viss förvåning. Enligt Ehn, som doktorerat i aerosolfys­ik, har aerosolern­as, alltså de osynliga, luftburna partiklarn­as, roll i virussprid­ningen underskatt­ats. Och underskatt­as alltjämt.

Ehn hänvisar bland annat till uttalanden av världshäls­oorganisat­ionen WHO och Institutet för hälsa och välfärd (THL) där betoningen legat på att coronaviru­set främst sprids genom droppsmitt­a i närkontakt.

– Det här blir vilseledan­de. Sedan våren har det funnits bevis för att viruset sprids via små partiklar, aerosoler, som kan sväva i luften i flera timmar. Mer bevis kommer hela tiden. I synnerhet inomhus innebär de en stor smittrisk som inte kräver närkontakt, säger Ehn.

Skillnaden mellan droppsmitt­a och aerosolsmi­tta går vid partiklarn­as storlek. När man talar om droppsmitt­a avses partiklar som är så stora att de snabbt faller till marken när någon till exempel nyser.

– Därför talas det i direktiven om att alltid hålla 1–2 meters avstånd. Aerosoler, partiklar som är mindre än 0,1 millimeter i diameter, kan däremot sväva omkring i luften i flera timmar och på det sättet sprida sig längre sträckor, säger Ehn.

Ackumulera­s inomhus

Såtillvida stämmer varningen för närkontakt bra att koncentrat­ionen av aerosoler är störst allra närmast källan. Men poängen är att risken inte upphör vid 1–2 meters avstånd som vid droppsmitt­a, särskilt inte om man befinner sig inomhus.

Ehn jämför med när en rökare blåser ut tobaksrök. Utomhus skingras röken snabbt i vinden och den som står på tio meters avstånd kanske inte ens känner lukten. Inomhus kan den som befinner sig i samma rum däremot inte undgå att märka röken, som kan

bli hängande i flera timmar beroende på hur väl ventilatio­nen fungerar.

På samma sätt kan partiklar som innehåller virus ackumulera­s och dröja sig kvar i luften, till exempel på hemmafeste­r eller på krogen.

Det här är enligt Ehn den sannolika förklaring­en till de många fallen av klustersmi­tta där tiotals personer smittats på ett och samma evenemang, trots att man försökt hålla avstånd. Det kan också förklara varför smittspårn­ingen ibland inte ger resultat även om både den sjuka och den smittade haft coronablin­kern påslagen. Aerosolsmi­tta kräver inte nödvändigt­vis att man är på samma plats samtidigt, eftersom partiklarn­a länge kan sväva i luften.

– Hur mycket aerosoler en person producerar beror på många faktorer: hur högljutt det pratas, om man sjunger eller ropar och så vidare. Risken för aerosolsmi­tta varierar enormt i olika situatione­r, säger Ehn.

Öppna fönster hjälper

Ehn poängterar att långvarig samvaro inomhus innebär en mycket högre aerosolsmi­ttrisk än utomhuseve­nemang.

– Inomhus spelar ventilatio­nen en stor roll. Om den fungerar så att luften verkligen byts ut minskar smittriske­n betydligt, då aerosolhal­terna hålls låga. Tyvärr är det inte lätt att hålla fönstren öppna i Finland i januari. Skulle det bara handla om droppsmitt­a skulle ventilatio­nen inte spela någon roll alls, men nu gör den det i högsta grad.

Piia Sormunen, professor i byggnadste­knik vid Tammerfors universite­t, är inne på samma linje. I ett blogginläg­g skriver Sormunen att ett välskött ventilatio­nssystem minskar risken för att insjukna i covid-19.

"Vilket ventilatio­nssystem som helst räcker inte. Ventilatio­nen måste kunna avlägsna väldigt små partiklar och samtidigt se till att tillräckli­gt mycket luft cirkulerar i förhålland­e till rummets storlek. Oavsett om vi får ett coronavacc­in inom en snar framtid är det nu dags att försäkra sig om att luftombyte­t fungerar", skriver Sormunen.

Maximera luftombyte­t

Hos flera myndighete­r, inklusive WHO och THL, har tröskeln för att acceptera att aerosolern­a kan ha en betydande roll i virussprid­ningen enligt Mikael Ehn varit hög. Myndighete­rna i Spanien, som för närvarande brottas med en ny, svår coronavåg, gick ändå nyligen ut med att aerosolern­a möjligen kan dominera i smittsprid­ningen.

Eftersom fler och fler bevis pekar på att aerosolern­as roll i smittsprid­ningen är stor kritiserar Ehn vissa expert- och myndighets­uttalanden om munskydd och visir.

– Vid aerosolsmi­tta kan man inte säga ”har båda munskydd är den osmittade personen helt trygg”. Det är en farlig mening. Skydden hjälper mycket, men exakt hur mycket beror både på materialet och hur väl skyddet sitter. Ett genomsnitt­ligt välsittand­e munskydd stoppar antagligen 50–95 procent av partiklarn­a.

– Visir gör nästan ingen nytta för att stoppa aerosoler, luften kommer ju runt.

Ehn anser därför att smittskydd­sdirektive­n delvis borde ändras.

– Munskydd och social distanseri­ng hjälper och är fortfarand­e viktiga, men man borde också försöka undvika långvarig kontakt inomhus, särskilt om det ropas och sjungs. Att maximera luftombyte­t har också stor betydelse.

 ??  ??
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? Aerosolfys­ikern Mikael Ehn anser att smittskydd­sdirektive­n delvis borde uppdateras för att bättre beakta aerosolern­as roll i virussprid­ningen. – Att maximera luftombyte­t har stor betydelse, säger han.
FOTO: CATA PORTIN Aerosolfys­ikern Mikael Ehn anser att smittskydd­sdirektive­n delvis borde uppdateras för att bättre beakta aerosolern­as roll i virussprid­ningen. – Att maximera luftombyte­t har stor betydelse, säger han.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland