Stadsbanan oroar Grankulla: "För stor investering ”
Finansieringen av stadsbanan mellan Alberga och Köklax hotar att spränga Grankullas ekonomiska ramar för flera år framåt. Grankullas andel är 10 procent av 275 miljoner euro – en prislapp som anses alldeles för dyr.
På tisdag ska Grankullas stadsstyrelse behandla finansieringen av stadsbanan mellan Alberga och Köklax. Summan för byggandet av sträckan uppgår till 275 miljoner euro och kostnaderna fördelas så att staten står för hälften av summan medan Esbo betalar 40 procent och Grankulla 10 procent. Grankullas andel är alltså 27,5 miljoner euro, vilket är mycket för en stad med 10 000 invånare.
– Det är en stor investering. Även om vår procentuella andel ”bara” är 10 procent. Det är problematiskt att staten tidigare finansierat viktiga järnvägsprojekt till 70 procent och låtit kommunerna betala 30 procent. Nu är kakan plötsligt, som följd av nya MBT-avtalet, fördelad så att det är 50–50. Fördelningen mellan Esbo och Grankulla är rättvis, men att staten plötsligt drar sig undan är lite förvånande, säger Grankulla stadsdirektör Christoffer Masar.
Masar säger att investeringen inte på kort sikt har betydelse då den fördelar sig på en längre tidsperiod, men det betyder att staden måste ta lån och avskrivningarna på sikt stiger ordentligt.
– Vi har också egna investeringsbehov i skolor och daghem. Det finns en risk att de äventyras. Ifall vi inte skulle ha social- och hälsovårdsreformen på kommande så skulle det vara mer hanterligt att jobba med stadsbanan.
Masar säger att stadsbanan är välbehövlig eftersom det också skulle innebära investeringar i Grankullas och Björkgårds stationer med hissar och perronger.
– Mitt förslag är att vi går vidare med projektet, men summan är stor. En del av summan som vi investerar i stadsbanan får vi tillbaka genom HRT:s infrastrukturavtal. I praktiken betyder det att av den totala beräknade avskrivningsnivån på cirka 900 000 euro från och med 2028, så kommer vi att få tillbaka cirka 50 procent i form av infrastrukturersättningar från andra HRT- kommuner, via HRTs budget.
– Det finns bland beslutsfattarna en viss oro ifall infrastrukturavtalet senare ändras. Det finns för tillfället inga sådana planer, men ingen kan med full säkerhet säga vad som kommer att hända inom de följande 30 åren, säger Masar.
Bland Grankulla stads beslutsfattare är man mycket kritisk till stadens höga andel i finansieringen. Enligt SFP:s stadsstyrelsemedlem Johan Johansson är summan för stor.
– Jag anser att den summa som vi investerar borde stå i proportion till antalet invånare. Jag har varit aktiv i Grankullas politik i 16 år och det här är överlägset den svåraste frågan jag varit med om. Det här är en jätteinvestering som har förödande konsekvenser för staden, säger Johansson.
Kollegan Lauri Ant-Wuorinen (Samlingspartiet) håller med Johansson om att investeringen är enorm.
– Jag är mest orolig för att kostnaderna skenar i väg och för Grankullas del är risken för stor. Det är inget lätt projekt. Ur ett kort perspektiv så skulle Grankulla säkert klara sig utan banan, men ur ett längre perspektiv har jag svårt att tro att Grankulla skulle stanna utanför eftersom framtiden finns i den spårbundna trafiken, säger Ant-Wuorinen.