Enkät: Olika partiers väljare tycker olika om hur krisen ska lösas
På vilket sätt hänger finländarnas åsikter om hur coronakrisen ska lösas ihop med de egna inkomsterna och vilket parti man röstar på? Den frågan har forskare vid Helsingfors universitet undersökt.
Även om majoriteten av finländarna (70 procent) anser att coronaviruset är ett allvarligt hot mot mänskligheten, finns det stora skillnader i hur man tycker att krisen ska lösas. Bland annat det har forskare vid Helsingfors universitet kommit fram till i en enkätundersökning som gjorts tillsammans med Taloustutkimus.
Tanken med undersökningen är att se vilka politiska åtgärder mot coronaviruset som olika grupper och olika partiers väljare ställer sig bakom.
Vad gäller de ekonomiska frågorna går skiljelinjen ofta längs klassiska höger-vänster-gränser. Det visade sig att det fanns stora skillnader mellan låg-, mellan- och höginkomsttagare.
Mellaninkomsttagarna var mest välvilligt inställda till att höja skatterna till följd av viruset (45 procent), medan höginkomsttagarna var mest negativa till idén (33 procent).
Uppdelat på olika partiers väljare var Vänsterförbundets (72 procent), De grönas (66 procent) och SDP:s (58 procent) väljare mest positiva till högre skatter. I motsatt ända av spektret finns Sannfinländarnas väljare (16 procent) och Samlingspartiets (30 procent).
Samma skiljelinje syns på frågan om hur man ska beskatta kapital.
Hela 96 procent av alla låginkomsttagare som röstar på Vänsterförbundet tycker att kapitalbeskattningen borde bli mer progressiv. Samlingspartiets väljare var minst positiva till tanken (42 procent).
Också då det gäller sysselsättningsåtgärderna fanns skillnader mellan olika inkomstgrupper.
Höginkomsttagarna vill se fler lokala avtal, mellaninkomsttagarna avgiftsfria studier på andra stadiet och låginkomsttagarna en förbättring av sysselsättningen för personer som har delvis nedsatt arbetsförmåga.
Invandring och klimat bryter traditionella skiljelinjer
Då det gäller klimatförändring, invandring och förbättrad social trygghet är befolkningen också delad, men inte enligt klassiska höger-vänster-linjer.
41 procent av finländarna ansåg att Finlands konkurrenskraft är viktigare än klimatförändringen. I den här gruppen är Sannfinländarnas väljare starkast representerade (79 procent). 42 procent ansåg att klimatförändringen är viktigare, med De grönas och Vänsterförbundets väljare i spetsen.
Låginkomsttagare var lite mer benägna att betrakta konkurrenskraften som särskilt viktig.
Vad gäller arbetskraftsinvandring var fyra av tio finländare för en ökning och lika många emot den. Höginkomsttagarna stöder invandring i högre grad än mellan- och låginkomsttagare.
Bara 5 procent av de sannfinländska väljarna ville ha ökad arbetskraftsinvandring. De grönas (63 procent), Vänsterförbundets (61 procent) och Samlingspartiets (54 procent) väljare var mest positiva.
Forskarna frågade också de svarande om social trygghet.
59 procent tyckte att en större motprestation borde krävas för att få lyfta arbetslöshetsstöd. Det kan vara något samhälleligt nyttigt, såsom studier eller frivilligarbete.
Gröna och Sannf grumlar partigränserna
Forskarna drar slutsatsen att fördelningen i vänster- och högerpolitik fortfarande är viktig i den ekonomiska politiken, men att De grönas och Sannfinländarnas intåg har förändrat indelningen.
Det gäller särskilt i fråga om klimat och invandring.
Enkäten genomfördes i augustiseptember och besvarades av drygt tvåtusen finländare mellan 15 och 79 år.