Nyland drabbas hårdast när pandemin slår mot jobben
Servicesektorn får största stöten, men andra coronavågen kan slå värre mot industrijobben
Antalet arbetslösa arbetssökande har ökat drastiskt på grund av coronaepidemin. I år har det funnits i medeltal drygt 340 000 arbetslösa arbetssökande, medan siffran låg på 240 000 förra året.
– Ännu 2022 kommer siffran att röra sig kring nästan 300 000, säger Erno Mähönen, specialist vid Arbets- och näringsministeriet.
Av alla landskap såg man i september den största ökningen av antalet arbetslösa arbetssökande i Nyland, jämfört med samma tidpunkt i fjol. I Nyland var ökningen 60 procent. Därefter placerade sig Österbotten med en ökning på nästan 50 procent, Egentliga Finland med nästan 45 procent och Birkaland med 40 procent.
I Nyland har pandemin slagit särskilt hårt mot servicesektorn.
I Egentliga Finland och Österbotten ligger tyngdpunkten mer på industri, som är starkt beroende av hur världsekonomin och exporten utvecklas.
– Som det ser ut just nu ser läget ut att bara bli värre och värre, säger Juha Nummela, servicedirektör vid Arbetsoch näringstjänsterna i Österbotten.
Det globala pandemiläget har förvärrats, vilket också innebär att Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos ser dystrare ut än vad den gjorde i våras.
Antalet arbetslösa arbetssökande har ökat drastiskt i år på grund av coronaepidemin. I år har det funnits i medeltal 342 000 arbetslösa arbetssökande, medan siffran låg på 240 000 förra året.
– Enligt prognosen kommer de arbetslösa arbetssökande att bli färre, men ännu 2022 kommer siffran röra sig kring nästan 300 000, säger Erno Mähönen, specialist vid Arbets- och näringsministeriet.
Mähönen säger att det är svårt att ställa regionala prognoser på grund av coronapandemins lokala konsekvenser.
– Dessutom har pandemins effekter synts olika snabbt i olika landskap. Till exempel syntes de direkt i Nyland, medan de kom med fördröjning i Österbotten.
Av alla landskap såg man i september den största ökningen av antalet arbetslösa arbetssökande i Nyland jämfört med samma tidpunkt i fjol. Det framkommer i ministeriets senaste sysselsättningsöversikt.
I Nyland ökade antalet med över 60 procent. Därefter placerade sig Österbotten med en ökning på nästan 50 procent, Egentliga Finland med nästan 45 procent och Birkaland med 40 procent.
Totalt fanns det 315 800 arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna i slutet av september. Det är 89 700 fler än ett år tidigare. Jämfört med augusti minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 13 900.
Antalet permitteringar stabiliseras
Utöver det stora antalet arbetslösa blev många personer permitterade i samband med coronaepidemin.
– Det verkar däremot som om antalet permitterade håller på att stabiliseras och till och med sjunka. Folk har fått återgå till sina arbeten åtminstone inom vissa branscher. Men det är något som fortfarande inte syns i statistiken, säger Juha Nummela, servicedirektör vid Arbets- och näringstjänsterna (TEtjänsterna) i Österbotten.
Antalet permitterade har ökat procentuellt mycket på Åland.
– I september i år fanns det 432 permitterade på Åland. Under motsvarande granskningsperiod 2019 fanns det noll, säger Nummela.
I slutet av september fanns det totalt cirka 56 700 permitterade i hela
Finland. Under motsvarande period i fjol var det totala antalet permitterade 8 300.
Antalet permitterade på heltid ökade i alla yrkesgrupper. Speciellt ökade permitteringarna inom serviceoch försäljningsbranschen, byggnads-, reparations- och tillverkningsbranschen och för specialister.
”Blir värre och värre”
Enligt Juha Nummela har Åland alltid haft den bästa sysselsättningsgraden följt av Österbotten. På Åland finns få fabriker och i princip hela Ålands näringsliv bygger på servicebranschen.
– I det stora hela är det servicebranschen som råkat illa ut. På Åland har fartygstrafiken nästan avslutats helt med tanke på läget i Sverige.
– Också i Nyland är servicebranschen viktig, men där har man också andra ben att stå på, fortsätter han.
I Nyland hade man i september i fjol 1 428 permitterade. Samma tid i år uppgick antalet till 24 368. I Österbotten uppgick förra årets siffra till 240 permitterade och i år till 2 223 och i Egentliga Finland var motsvarande siffror 572 respektive 5 360.
Vad beträffar Egentliga Finland och Österbotten ligger tyngdpunkten mer på industri, som är starkt beroende av hur världsekonomin och exporten utvecklas.
– Coronavirusets effekter börjar tyvärr synas mer också i dessa regioner, men det kan man bara spekulera om. Som det ser ut just nu ser läget ut att bara bli värre och värre, säger Nummela.
Enligt prognosen kommer de arbetslösa arbetssökande att bli färre, men ännu 2022 kommer siffran röra sig kring nästan 300 000. Erno Mähönen specialist vid Arbetsoch näringsministeriet