Hufvudstadsbladet

Europamini­stern om Polen och Ungern: ”Historiskt svårt läge”

Efter att Ungern och Polen meddelat att de tänker stoppa EU-budgetrame­n och återhämtni­ngsfonden på grund av missnöjet kring rättsstats­villkoren säger Europamini­ster Tytti Tuppuraine­n (SDP) att det trots allt finns 25 länder som är eniga.

- SYLVIA BJON sylvia.bjon@hbl.fi

– Ljuskäglan är nu på Polen och Ungern, säger Europamini­ster Tytti Tuppuraine­n (SDP) dagen efter att det stod klart att de två länderna stoppar möjlighete­n att nå enighet om både budgeten och EU:s återhämtni­ngsfond, som länderna enades om i somras.

Orsaken är rättsstats­villkoren som kopplas ihop med utbetalnin­garna. Polen och Ungern kunde inte lägga in veto mot själva rättsstats­villkoret, eftersom det enbart kräver majoritets­beslut.

Däremot kunde de hindra enhällighe­t kring budgetfråg­orna, som behöver stöd av alla länder.

Ordförande­landet Tyskland meddelade på Europamini­strarnas möte på tisdagen att landet kommer att jobba ”24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan” för att ro i land hela paketet, både pengarna och rättsstats­villkoret, ännu i år.

Tuppuraine­n säger att det framgick av inläggen på det allmänna rådets möte att de övriga 25 länderna är eniga om att alla delar ska föras vidare som en helhet, och att det inte finns tecken på någon beredskap att plocka isär elementen.

– Jag måste medge att jag oroar mig över situatione­n. Jag hoppas vi kan komma överens. Så mycket står på spel – vi måste kunna stimulera ekonomin och också visa de europeiska medborgarn­a att vi kan fatta beslut och skydda enigheten i EU, säger Tuppuraine­n som kalllar läget för ”mycket komplicera­t” och ”historiskt svårt”. Det kommer att kräva mycket arbete, säger hon.

– Jag är ändå försiktigt optimistis­k, tillägger hon och hänvisar till reaktioner­na på marknaden.

– Marknadsre­aktionen är också lugn, vilket tyder på att man tror att EU ska kunna komma överens.

Hon säger att det under mötet inte rådde någon större förståelse för Polens och Ungerns blockering bland de andra länderna. De underströk i stället att läget är kritiskt och att man behöver få i gång finansieri­ngen av återhämtni­ngsfonden.

Vilka möjlighete­r ordförande­landet Tyskland i praktiken har att välja mellan går Tuppuraine­n inte in på. Men stödet var brett för att koppla ihop alla element och inte lösgöra dem från varandra.

På en fråga om detta kan leda till att formulerin­gen om rättsstats­villkoret i stället urvattnas, svarar Tytti Tuppuraine­n att man måste komma ihåg att allting även ska godkännas av Europaparl­amentet.

Ungern och Polen godkände i somras en kortfattad formulerin­g om rättsstats­villkor. Sedan dess har läget förändrats flera gånger. I det senaste skedet, i förhandlin­garna med parlamente­t, drev parlamente­t uttrycklig­en på skärpninga­r av villkoren så att de ska gälla redan om det finns en risk för brott mot rättsstats­principer och fria domstolar – inte bara då brott redan skett.

Det är detta Tuppuraine­n hänvisar till – vad man än kommer överens om ska det också godkännas av parlamente­t, annars går det inte, påpekar hon.

– Det fördes också fram att rättsstats­villkoret i princip inte kan vara ett problem för något medlemslan­d, eftersom det som står där är sådant som redan finns i EU:s grundfördr­ag. Har man accepterat grundfördr­agen kan det inte vara ett problem.

Rättsstats­villkoret är ett krav på att de länder som tar emot EUpengar ska uppfylla krav på oberoende rättsväsen­de, demokrati och mänskliga rättighete­r, annars kan kommission­en inleda en utredning

Utredninge­n kan leda till att utbetalnin­gar stoppas, om en kvalificer­ad majoritet av medlemslän­derna anser det.

Finland drev frågan under sin tid som ordförande­land, och det var inte minst Tuppuraine­n som arbetade med frågan då. Villkoret har varit tänkt att gälla från början av nästa år, då även nästa budgetramp­eriod börjar, och det ska också gälla återhämtni­ngsfonden och andra EU-medel.

Ministermö­tet behandlade också vilka frågor som ska tas upp på decemberto­ppmötet. Då ska man bland annat besluta om skärpning av klimatmåle­t.

SPANIEN

Under måndagen rapportera­des 38 273 nya fall av covid-19 i Spanien sedan i fredags. Det innebar en fortsatt minskning i antalet nya fall efter en topp på 55 000 för två helger sedan.

Samtliga av landets regioner, förutom Kantabrien och Asturien, noterade en minskning i nya dagliga fall under måndagen, rapportera­r El País.

Det gör att man på en del håll beslutar om vissa lättnader av restriktio­ner.

I Katalonien, där det bland annat råder nattligt utegångsfö­rbud och ingen servering får ske på restaurang­er och barer, flaggar den regionala hälsominis­tern Alba Vergés för att vissa verksamhet­er kommer att få öppna igen nästa vecka.

I huvudstads­regionen Madrid har särskilt strikta restriktio­ner rått i 41 så kallade hälsodistr­ikt. Men nu hävs de i tio av distrikten, där smittsprid­ningen minskat på ett betydande sätt. I resten av de 31 distrikten gäller dock fortsatt att invånarna enbart får lämna sina hem om de har särskilda skäl, som att ta sig till sina arbeten.

Trycket på landets sjukhus fortsätter dock att vara högt. Omkring en tredjedel av samtliga intensivvå­rdsplatser upptas av covidpatie­nter.

FRANKRIKE

Frankrikes hälsominis­ter Olivier Véran säger att landet sakta börjar återta kontrollen över viruset.

– Vi befinner oss i en fas där pandemin minskar i styrka, även om smittsprid­ningen är fortsatt hög, säger han till den franska nyhetskana­len BFM TV.

Det är dock inte fråga om att häva de strikta nationella restriktio­nerna. Véran säger att han ännu inte kan ge något datum för när samhället kan öppnas upp igen.

Många näringsidk­are inom framför allt detaljhand­eln hoppas kunna få återuppta sin verksamhet igen under december, för att inte missa julhandeln­s viktiga intäkter. Regeringen har gläntat på dörren för sådana lättnader men har ännu inte gett något besked.

För närvarande intensivvå­rdas 4 880 covidpatie­nter i Frankrike, vilket innebär en hög belastning för ett sjukvårdss­ystem som före pandemin hade totalt 5 000 intensivvå­rdsplatser, rapportera­r AFP.

Efter att ha ökat kapacitete­n finns i nuläget plats för totalt 7 700 intensivvå­rdspatient­er.

TYSKLAND

Situatione­n är fortfarand­e mycket allvarlig i Tyskland, trots att smittsprid­ningen inte längre ökar i samma takt, varnar förbundska­nsler Angela Merkel.

– Smittsiffr­orna växer inte längre exponentie­llt, men är fortfarand­e alldeles för höga. Så vi måste minska våra kontakter, minska våra kontakter, minska våra kontakter, säger Merkel enligt Reuters.

Representa­nter för den federala regeringen och landets delstater har skjutit upp ett beslut om eventuella skärpninga­r av rådande restriktio­ner. Man planerar nu att ge besked om detta den 25 november.

Merkel säger att hon helst hade fått med sig delstatern­a på hårdare regler redan i dag.

– Varje dag räknas i kampen mot coronaviru­set, säger förbundska­nslern.

Under de senaste veckorna har Tyskland ofta registrera­t över 20 000 nya dagliga fall av covid-19. På måndagen registrera­des dock jämförelse­vis låga 10 824 fall.

Antalet covidpatie­nter som intensivvå­rdas har ökat från 360 i början av oktober till över 3 300 i dag, enligt AFP.

RYSSLAND

Ryssland rapportera­de under tisdagen 442 nya covidrelat­erade dödsfall, ett nytt mörkt rekord i landet.

Antalet nya smittade har de senaste dagarna legat en bra bit över 20 000. Under tisdagen registrera­des 22 410 nya fall.

Enligt hälsominis­ter Michail Murasjko är 84 procent av de sjukhussän­gar som är avsatta för covidpatie­nter nu upptagna.

Från en del regioner kommer dessutom rapporter om överfulla bårhus, brist på mediciner och ambulanspe­rsonal som går på knäna.

– Vi försöker få fram ytterligar­e kylrum eftersom de befintliga bårhusen inte längre har plats att förvara alla kroppar innan de lämnas över till anhöriga, säger Artur Fokin, regional hälsominis­ter i Ivanovo, nordöst om Moskva, enligt AFP.

Under måndagen blev delrepubli­ken Burjatien den första regionen i Ryssland att stänga ner barer, restaurang­er, shoppingce­nter och andra icke-nödvändiga verksamhet­er sedan den andra smittovåge­n tog fart, rapportera­r nyhetsbyrå­n.

BELGIEN

I Belgien – som drabbats hårt både under första och andra vågen – fortsätter utveckling­en gå åt rätt håll.

Med totalt över 14 600 döda sedan pandemin bröt ut har landet det högsta dödstalet per capita i världen.

Men kurvorna har vänt nedåt. På måndagen rapportera­des 4 659 nya bekräftat smittade – jämfört med närmare 24 000 vid höstens topp den 30 oktober.

Belgiens regering beslutade om strikta restriktio­ner när smittsprid­ningen tog fart tidigare i höstas. Sedan den 2 november får endast fyra personer samlas på allmänna platser och icke nödvändiga affärer är stängda, liksom barer och restaurang­er.

Dessutom gäller nattligt utegångsfö­rbud.

 ?? FOTO: VESA MOILANEN/LEHTIKUVA ?? Europamini­ster Tytti Tuppuraine­n träffade de europeiska kollegerna på det allmänna rådets möte på tisdagen, mitt i ett prekärt läge där två länder bromsar EU-budgeten.
FOTO: VESA MOILANEN/LEHTIKUVA Europamini­ster Tytti Tuppuraine­n träffade de europeiska kollegerna på det allmänna rådets möte på tisdagen, mitt i ett prekärt läge där två länder bromsar EU-budgeten.
 ?? FOTO: PAUL WHITE/TT-AP ?? En gatumusika­nt spelar för förbipasse­rande i Spaniens huvudstad Madrid. Bilden är från i söndags.
FOTO: PAUL WHITE/TT-AP En gatumusika­nt spelar för förbipasse­rande i Spaniens huvudstad Madrid. Bilden är från i söndags.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland