Det behövs lagstiftning som skyddar producenterna och konsumenterna

LIVSMEDEL HBL:s ledare (16.11) går till försvar för ett av de mest osunda dragen i vår livsmedelshandel, nämligen de stora livsmedelskedjornas egna varumärken. HBL lovprisar det svaga produktskyddet för livsmedel och hävdar att det gynnar konsumenterna genom att livsmedelshandeln kan kopiera rivalerna och åka snålskjuts på andra producenters produktutveckling och marknadsföring.

I samtliga europeiska länder har handelns konsolidering lett till en överlägsen förhandlingsposition gentemot producenterna. Till skillnad från HBL har EU:s kommission och parlament ansett att denna obalans missgynnar inte bara producenterna och livsmedelsförädlarna utan också konsumenterna. Därför har man lanserat UTP-direktivet som sätter ramar för livsmedlens handelsvillkor. Direktivet bygger på en gedigen utredning som föga förvånande påvisar att en stark dominans av handeln både reducerar utbudet och minskar konsumentens valmöjligheter på sikt.

Livsmedelsförädlarnas möjlighet att få tillbaka sina satsningar på innovationer och produktutveckling har försvårats i takt med att private label-utbudet ökat. Livsmedelsindustrin satsar hundratusentals och miljontals euro på att ta fram nya produkter och efter bara någon månad dyker det upp kopior med handelskedjornas egna varumärken på butikshyllan. Livsmedelsindustrin, och i sista hand bonden, betalar utvecklingskostnaderna och detaljhandeln tar hem vinsten vilket också syns på sista raden i deras bokslut.

Detaljhandeln i Finland är mycket koncentrerad och domineras av två företag. De två behärskar över 80 procent av livsmedelshandeln. Det innebär att också för finländska förhållanden stora livsmedelsförädlare inte vågar ta risken att falla bort ur jättarnas sortiment. Det kan inte få vara så att ett villkor för att en livsmedelsförädlare ska få in sin innovation i butikskedjan är att man till exempel överlåter sitt recept så att handeln kan köpa in en kopia med utbytbara råvaror.

SLC välkomnar en sund konkurrens med klara spelregler. Just därför ser vi positivt på den skärpta livsmedelsmarknadslagen som bygger på EU:s direktiv. När det är stor skillnad i förhandlingskraft och ekonomiska muskler mellan marknadsaktörerna krävs det klar lagstiftning och en oberoende myndighet, i Finland livsmedelsmarknadsombudsmannen, som ser till att marknaden fungerar.

HBL:s försvar av den rådande ordningen är ett försvar av oligopolet, ett försvar av de sto

SLC välkomnar en sund konkurrens med klara spelregler.

ra aktörerna som dominerar marknaden och ett försvar av ett likriktat, smalt utbud där både den finländska konsumenten och producenten står som förlorare. Den som är stark är inte alltid snäll. Därför behövs lagstiftning som skyddar de svaga, producenterna och konsumenterna.

MATS NYLUND

ordförande, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund rf

SVAR I ledaren konstateras flera dimensioner hos det svaga produktskyddet – fördelar för konsumenten och nackdelar för märkesvaror. Privat label-produkter gagnar konsumenterna, breddar sortimentet och sänker priserna, konstaterar Konkurrens- och konsumentverket. Samtidigt erkänner jag i ledaren en snedvriden fördelning av pris och risk inom livsmedelskedjan till handelns favör. Kärnproblemet är obefintlig konkurrens inom dagligvaruhandeln: en brist på alternativ för konsumenter såväl som för primärproducenter. I stället för att ta på sig offerkoftan och utmåla sig som konsumentens försvarare – men paradoxalt nog gå åt sund valfrihet och priskonkurrens – kunde intressebevakare som SLC fokusera på att hitta nya exportmarknader och förbättra jordbrukets lönsamhet genom förhöjt förädlingsvärde.