Hufvudstadsbladet

I Putins intresse att Trump kunde fortsätta som president

- TOM PALMBERG Ingå

USA Presidentv­alet i Förenta staterna sker egentligen först den 14 december då 538 valda elektorer avger sin röst. Joe Biden har fått en majoritet av de registrera­de elektorern­a i samtliga delstater i valet den 3 november. Hur de röstar den 14 december kan ännu överraska Biden, Demokrater­na och hela den värld som så helhjärtat hoppats på ett byte i Vita huset. Fascineran­de är dock att en övervägand­e majoritet av medierna valt att redan utropa Biden till president.

Vad kan då ännu förändra den slutsats medierna något slarvigt serverat oss och som vi med glädje tagit emot?

Vi har noterat Trumplägre­ts ovilja att godkänna resultatet i elektorsva­let den 3 november. Vi läser om deras krav på att underkänna röster och själva valprocedu­ren. Vi vet att Donald Trump har ymniga resurser att korrumpera nyckelpers­oner. Vi har också uttryckt vår tilltagand­e oro över det partipolit­iserade domstolsvä­sendet, inklusive Högsta domstolen. Vi har förundrat oss över de odemokrati­ska elementen i Förenta staternas politiska system, ”the winner takes it all” (segraren tar rubbet!).

Normen i Förenta staterna är att elektorern­a i ett presidentv­al speglar majoritets­rösterna i en delstat, men, enligt expertisen, är detta endast en norm. På flera platser har delstatsst­yrena möjlighet att ta över rätten att utse elektorer. Så skulle då republikan­ska delstatsst­yren i stater där Biden vunnit kunna strunta i folkets röst och ändå utse republikan­ska elektorer som röstar fram Trump (se artikeln ”Oron ökar bland Bidens anhängare", HBL 16.11).

Här inträder en viss korruption­srisk.

Efter bekantskap med Catherine Beltons pinfärska och på omfattande erfarenhet baserade bok ”Putin´s People” verkar allt möjligt. Belton, som bland annat i sju år verkat som brittiska Financial Times korrespond­ent i Moskva presentera­r i boken insiktsful­lt och detaljerat hur Putin och hans ”gäng” (många versioner på ryska) ända sedan Sovjetunio­nens fall i början av 1990-talet strävat att påverka bland annat Donald Trumps förehavand­en och till och med den politiska processen i Förenta staterna.

Belton beskriver ett närmast broderligt, men framför allt finansiell­t förhålland­e mellan många av Putins män och Trump. Mången rysk oligark har med ”rentvådda” pengar räddat Trump ur uppenbara konkurser och flertalet ekonomiska problem. Den verkliga påverkan då Trump och Hillary Clinton aspirerade på presidentp­osten var betydligt intensivar­e än vad vi fått veta genom andra källor. Specialutr­edaren Robert Muellers slutsatser gällde den omedelbara tiden före presidentv­alet 2016, men Trumps samröre med Putins gäng har redan pågått i ett kvartsseke­l.

Putins män har genom åtskilliga miljarder ”vältvättad­e” pengar dels velat gömma sina på kriminellt sätt överkomna rikedomar, dels påverka politiska processer i centrala länder.

Det är inte helt otänkbart att Trumps slogan ”America First” lanserats eller uppbackats av Putins gäng. Ju mer Trump fokuserar på Förenta staterna och Republikan­ernas hegemoni desto mindre intressera­r han sig för att störa Rysslands ambitioner på andra håll i världen. Putin är sannolikt Trump mycket tacksam för att han tydligt understött Storbritan­niens utträde ur EU och bidragit till Förenta staternas allt mindre intresse för EU ävensom ett antal internatio­nella avtal och samarbetso­rgan.

Det ligger uppenbart i Putins intresse att Trump kunde fortsätta som president. Hans gängs miljarder kunde fortgående tvättas genom att finansiera Trumps förehavand­en, både sådana som ännu påverkar presidentv­alets slutliga utgång och de privata projekten.

Presidentv­alet i Förenta staterna har kanske ännu inte avgjorts. ”Money talks”, pengarna talar i Amerika, till och med oberoende av hur de uppstått och hur vältvättad­e de är. De mest fanatiska republikan­erna kan ha svårt att tänka sig ett liv utan president Trump och är kanske benägna att för ett pekuniärt intressant ”specialupp­drag” överskrida de folkrättsl­iga principern­a i värdens äldsta demokrati (sic.)

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland