I Putins intresse att Trump kunde fortsätta som president
USA Presidentvalet i Förenta staterna sker egentligen först den 14 december då 538 valda elektorer avger sin röst. Joe Biden har fått en majoritet av de registrerade elektorerna i samtliga delstater i valet den 3 november. Hur de röstar den 14 december kan ännu överraska Biden, Demokraterna och hela den värld som så helhjärtat hoppats på ett byte i Vita huset. Fascinerande är dock att en övervägande majoritet av medierna valt att redan utropa Biden till president.
Vad kan då ännu förändra den slutsats medierna något slarvigt serverat oss och som vi med glädje tagit emot?
Vi har noterat Trumplägrets ovilja att godkänna resultatet i elektorsvalet den 3 november. Vi läser om deras krav på att underkänna röster och själva valproceduren. Vi vet att Donald Trump har ymniga resurser att korrumpera nyckelpersoner. Vi har också uttryckt vår tilltagande oro över det partipolitiserade domstolsväsendet, inklusive Högsta domstolen. Vi har förundrat oss över de odemokratiska elementen i Förenta staternas politiska system, ”the winner takes it all” (segraren tar rubbet!).
Normen i Förenta staterna är att elektorerna i ett presidentval speglar majoritetsrösterna i en delstat, men, enligt expertisen, är detta endast en norm. På flera platser har delstatsstyrena möjlighet att ta över rätten att utse elektorer. Så skulle då republikanska delstatsstyren i stater där Biden vunnit kunna strunta i folkets röst och ändå utse republikanska elektorer som röstar fram Trump (se artikeln ”Oron ökar bland Bidens anhängare", HBL 16.11).
Här inträder en viss korruptionsrisk.
Efter bekantskap med Catherine Beltons pinfärska och på omfattande erfarenhet baserade bok ”Putin´s People” verkar allt möjligt. Belton, som bland annat i sju år verkat som brittiska Financial Times korrespondent i Moskva presenterar i boken insiktsfullt och detaljerat hur Putin och hans ”gäng” (många versioner på ryska) ända sedan Sovjetunionens fall i början av 1990-talet strävat att påverka bland annat Donald Trumps förehavanden och till och med den politiska processen i Förenta staterna.
Belton beskriver ett närmast broderligt, men framför allt finansiellt förhållande mellan många av Putins män och Trump. Mången rysk oligark har med ”rentvådda” pengar räddat Trump ur uppenbara konkurser och flertalet ekonomiska problem. Den verkliga påverkan då Trump och Hillary Clinton aspirerade på presidentposten var betydligt intensivare än vad vi fått veta genom andra källor. Specialutredaren Robert Muellers slutsatser gällde den omedelbara tiden före presidentvalet 2016, men Trumps samröre med Putins gäng har redan pågått i ett kvartssekel.
Putins män har genom åtskilliga miljarder ”vältvättade” pengar dels velat gömma sina på kriminellt sätt överkomna rikedomar, dels påverka politiska processer i centrala länder.
Det är inte helt otänkbart att Trumps slogan ”America First” lanserats eller uppbackats av Putins gäng. Ju mer Trump fokuserar på Förenta staterna och Republikanernas hegemoni desto mindre intresserar han sig för att störa Rysslands ambitioner på andra håll i världen. Putin är sannolikt Trump mycket tacksam för att han tydligt understött Storbritanniens utträde ur EU och bidragit till Förenta staternas allt mindre intresse för EU ävensom ett antal internationella avtal och samarbetsorgan.
Det ligger uppenbart i Putins intresse att Trump kunde fortsätta som president. Hans gängs miljarder kunde fortgående tvättas genom att finansiera Trumps förehavanden, både sådana som ännu påverkar presidentvalets slutliga utgång och de privata projekten.
Presidentvalet i Förenta staterna har kanske ännu inte avgjorts. ”Money talks”, pengarna talar i Amerika, till och med oberoende av hur de uppstått och hur vältvättade de är. De mest fanatiska republikanerna kan ha svårt att tänka sig ett liv utan president Trump och är kanske benägna att för ett pekuniärt intressant ”specialuppdrag” överskrida de folkrättsliga principerna i värdens äldsta demokrati (sic.)