Fattig barndom ökar risken för psykiska problem
Ju längre ett barn bodde i en fattig familj, desto större blev risken för psykiska problem.
En fjärdedel av de barn som föds i den lägsta inkomstklassen utvecklar en psykisk störning senare i livet. Forskare vid Helsingfors universitet, Aarhus universitet och universitetet i Manchester har undersökt sambandet mellan föräldrars socioekonomiska status och barns risk att någon gång i livet insjukna i psykiska störningar.
”Vår studie visar att ju längre tid ett barn växte upp i en familj där föräldrarnas inkomster var låga, desto större var risken att personen insjuknade i en psykisk störning senare i livet”, säger Christian Hakulinen, universitetslektor i hälsopsykologi vid Helsingfors universitet, i ett pressmeddelande.
Undersökningen följde en miljon danska barn födda mellan 1980 och 2000. Föräldrarnas inkomster kartlades när barnen var 0, 5, 10 och 15 år gamla. Studien visar att 25,2 procent av de barn som föddes i familjer i den lägsta inkomstklassen fick en diagnostiserad psykisk störning innan de fyllt 37. I den högsta inkomstklassen utvecklade 13,5 procent av barnen en psykisk störning.
Det finns också ett samband mellan hur länge barnet levde i en fattig familj och hur stor risken för psykisk ohälsa blev.
– Av de barn som under hela sin barndom levde i en låginkomstfamilj, diagnostiserades en tredjedel med någon form av psykisk störning. Av de barn som levde hela sin barndom i familjer i den högsta inkomstklassen diagnostiserades 12 procent med psykisk störning, säger Hakulinen.
Hakulinen betonar att resultaten i studien är relevanta även för andra nordiska länder än Danmark. Vården av psykisk ohälsa ser liknande ut i Norden, där den främst sker inom den specialiserade sjukvården.
Studien ingår i projektet Psykiska störningar och arbetsmarknadsutsikter (Mental disorders and labor market outcomes), som finansieras av Finlands Akademi. Studien har också fått finansiering från Lundbeckfonden, Stanley Medical Research Institute och Europeiska forskningsrådet.