Trump kan inte vinna valet men kan han benåda sig själv?
Än en gång försöker Donald Trump med alla till buds stående medel, utan skam i kroppen, vända en förlust till seger.
Donald Trump är inte van att förlora. Eller rättare sagt, han är inte van att erkänna sig besegrad. Genom hela sitt liv har han haft möjlighet och makt att blunda för sina nederlag. Som ung entreprenör förlitade sig Trump på sin stenrika far som med sina strategiskt riktade penninginjektioner räddade affärsäventyr som annars hade gått på grund.
När Trump sedan havererade oåterkalleligt, i sina casinoaffärer till exempel, satte han juristerna i arbete och gick vidare utan att blicka tillbaka på de rykande konkursruinerna han lämnade efter sig. Det som de flesta sett som upprepade politiska fiaskon har Trump i sin egen förvrängda realitet beskrivit som segrar eller åtminstone inte som bakslag.
Men nu står han inför det ultimata nederlaget. Förödmjukad efter en klar valförlust tvingas han lämna Vita huset efter bara en mandatperiod. Det här kan inte pappa lappa och juristernas försök att ändra på faktum i rättssalen har hittills avfärdats hastigt av domare som utnämnts av såväl demokratiska som republikanska presidenter.
Trump kan härja och skrika om valfusk och försöka intala sig själv och andra med sina twittersalvor att han egentligen vann valet. Han kan skicka ut sin advokat Rudy Giuliani för att spy ur sig konspirationsteorier om en makalös intrig som inbegriper Hugo Chavez, kommunisterna i Kina och George Soros. Och det gör han. Det hände i går. Än en gång försöker Donald Trump med alla till buds stående medel, utan skam i kroppen, vända en förlust till seger.
Men den här gången har han inte makten att göra det. Inga pengar, jurister eller ljugande talesmän kommer att ändra på det faktum att Trump i januari, inför världens åsyn, tvingas lämna Vita huset med förlorarens skam hängande över sig.
Men innan han gör det har han makt att utöva på andra sätt. Vi har redan sett hur han i rena hämndaktioner avskedat sin försvarsminister och chefen med ansvar för att garantera att presidentvalets integritet inte äventyrades av främmande makters dataintrång. Båda herrarna var otillräckligt lojala mot Trump och fick därför gå.
Det Trump fortfarande också har obegränsad makt över är benådningar. Alla presidenter har benådat mer eller mindre kontroversiella brottslingar under de sista veckorna och dagarna av sina presidentperioder. Det som är unikt är att diskussionen nu handlar om huruvida Trump kan tänkas benåda sig själv och huruvida han har rätt att göra det.
Varför skulle han göra det kan man ju fråga sig. Jo, för att hans rättsliga immunitet försvinner så fort han inte längre är president, och för att det finns en reell möjlighet att han kommer att åtalas när han lämnar sin post. Det är hans affärer och skatter innan han blev president som är under lupp. Hans betalningar till porrstjärnan Stormy Daniels och hans agerande som president, speciellt hans hindrande av rättvisan, kan också intressera åklagare på både federal och statlig nivå.
Trump har tidigare sagt i en tweet att han har rätt att benåda sig själv om han vill och vissa experter håller med honom. Konstitutionen ger presidenten vida befogenheter att benåda. Andra experter anser att det skulle strida mot principen om att ingen kan vara sin egen domare. Det problemet kan Trump undvika genom att avgå dagen innan han ska ut och låta vicepresident Mike Pence ta över presidentposten. Då skulle Pence kunna benåda Trump, även om inga åtal väckts ännu.
Det finns dock andra problem för Trump. En benådning kan uppfattas av många som ett erkännande att man är skyldig. Och vad värre, en presidentbenådning gäller endast för federala brott. Det betyder att alla misstankar om oegentligheter som riktats mot Trumps olika företag kan leda till åtal på delstatsnivå i New York även om Trump benådats för federala brott.
De kan hända att spekulationerna kring frågan kommer att visa sig vara onödiga, men med president Trump kan man inte utesluta någonting. En sista sprängladdning under den politiska elitens konventioner och normer skulle ge världen en stilren Trumpsorti.