Dags att sätta pengarna på banken?
Investerarna repade nytt mod under den gångna veckan, och Helsingforsbörsen steg i likhet med flertalet internationella marknader till nya rekordnivåer. Återigen är det förhoppningar om att framsteg inom vaccinutveckling som under de närmaste månaderna kommer att leda fram till en återöppning av världens ekonomier och därmed en efterlängtad konjunkturuppgång som verkar vara den viktigaste drivkraften för risktillgångar.
Europeiska banker har visat en speciellt stark utveckling under november, med en uppgång på nästan 30 procent de första femton handelsdagarna. Flera av de sydeuropeiska bankerna har stigit med 40–50 procent – låt vara från låga nivåer. Logiken är oantastlig: med en starkare konjunktur minskar risken för kreditförluster, och dessutom ökar möjligheterna till att bankerna ska tilllåtas betala dividender igen efter nästan ett års moratorium.
De nordiska bankerna har inte riktigt följt med i uppgången, med en kursuppgång på cirka 16 procent under samma period. Förvisso har de nordiska bankerna klarat sig bättre än sina konkurrenter i övriga Europa under de senaste åren, men i jämförelse med marknadens genomsnitt har de sedan den senaste toppnoteringen (januari 2017) utvecklats mer än 40 procent sämre än börsen i stort.
Nordea, som står för drygt 10 procent av Helsingforsbörsens värde, har utvecklats sämre än den nordiska sektorn både på kortare och längre sikt. En viktig förklaring till den tröga utvecklingen i november är Sampos försäljning av aktier i slutet av förra veckan. Efter affären har Sampo 643 miljoner aktier kvar med ett marknadsvärde på drygt 4,6 miljarder euro. Bara vetskapen om att Sampo kan komma att sälja mer på sikt blir förstås en hämsko för Nordeas aktiekurs.
Ett möjligt sätt att lösa upp situationen vore att Nordea återköpte hela eller delar av Sampos innehav. Detta skulle kunna ske genom en så kallad ”holländsk auktion”, där investerarna får ange ett pris där de är beredda att sälja sina aktier till Nordea. Eftersom Sampo sannolikt ändå måste ge rabatt vid en försäljning på marknaden kan de sälja aktierna till Nordea till underkurs, vilket andra investerare sannolikt inte skulle göra. Och möjligen skulle man samtidigt kunna sälja en kontrollpost till långsiktiga finska investerare med en liknande rabatt – för jag är inte helt övertygad om att en aktivistfond är den mest lämpade storägaren av en systemkritisk bank.
Nordea hade vid utgången av 3Q20 en kapitalbuffert som översteg regulatorns krav med cirka 9.4 miljarder EUR. Även om man vill ha en betryggande marginal till kraven finns det alltså utrymme för ett återköp av denna storlek. Om Sampo skulle lyckas ta sig ur sitt ägande, samtidigt som ECB öppnar upp för utbetalning av dividender och konjunkturen fortsätter att återhämta sig (det är många ”om” här, som ni märker) – då kan det verkligen finnas anledning att sätta sina pengar på bankens aktie.
"Logiken är oantastlig: med en starkare konjunktur minskar risken för kreditförluster, och dessutom ökar möjligheterna till att bankerna ska tillåtas betala dividender igen efter nästan ett års moratorium."