Käkträning ska inte göra ont
Skickar din käke ut obehagliga smärtblixtar i tinningen? Nästan en av tio vuxna finländare har värk för att käken inte fungerar optimalt. – Men många kan få hjälp av träning, säger tandläkaren Veera Qvintus, som har forskat i frågan.
Om din käke krånglar och värker kan käkträning hjälpa. Tandläkaren Veera Qvintus, som har granskat hur vanligt det är med funktionsstörningar i käksystemet, säger att nästan alla kan hjälpa sig själva genom rätt sorts övningar. Det viktiga är att du orkar hålla på tillräckligt länge och att träningen inte gör ont. Alla med en avvikelse i käksystemet har inte ont, men de som har det kan plågas svårt.
Låter det som om du gick på promenad i lösa gummistövlar när du tuggar? Knastrar det i käken när du gäspar?
– Käkar som knäpper och knakar när man äter eller pratar är vanligen inget farligt, men när ljudet är mer som ett knaster är det ett tecken på att lederna är slitna, säger tandläkaren Veera Qvintus.
På fredagen disputerade hon med en avhandling som visar att var tredje vuxen finländare har något slags problem med hur käkarna fungerar. Funktionsstörningar i käksystemet kallas ofta enkelt TMD, som är en förkortning av engelskans temporomandibular disorders. I praktiken innebär det styva och spända käkar, att käkrörelser låter och att käkleder, tuggmuskler och angränsande vävnader skickar ut signaler som kan kännas som smärta i ansiktet, som huvudvärk eller ont i örat. TMD kan också orsaka känslolöshet i ansiktet, yrsel, heshet, ringande öron, nedsatt hörsel eller en känsla av att gå med en klump i halsen.
Vanligare hos vuxna
Lite färre än en av tio vuxna finländare känner smärta som har med käksystemet att göra minst en gång per vecka, till exempel efter att ha bitit ihop tänderna eller öppnat käken. Problemet är vanligare bland kvinnor än män och korrelerar med låg utbildningsnivå och en egen upplevelse av att ha dålig hälsa.
Qvintus avhandling bygger på fynd hos vuxna, men också barn kan ha TMD-problem.
– Symtomen är mildare än hos vuxna och ökar först efter tonåren. Ibland kan smärtorna egentligen mer hänga ihop med att kroppen växer. Däremot är det vanligt att barn tidvis gnisslar tänder och har huvudvärk därför, säger hon.
Till vuxna som är oroliga för att barnen ska slita sönder tandytan säger Qvintus att unga tänder ofta klarar gnisslandet under korta perioder fastän ljudet låter brutalt, men att långvarigt gnisslande är skadligt.
Oberoende av om käkarna fungerar dåligt på grund av sjukdomar, skador eller felställda tänder påpekar Qvintus att smärtpatienterna behöver tas på allvar.
– Största delen av dem som söker akuthjälp har mycket ont. Muskelspänningarna kan vara så svåra att de känns som ilande tandvärk. TMD är ett kroniskt smärttillstånd som minskar livskvaliteten. De här patienterna kan ha långa perioder med så svåra smärtor att de hindrar vardagen och leder till mycket sjukfrånvaro från arbetet, säger hon.
Hos TMD-patienter med smärta är depressionssymtom och ospecificerade fysiska symtom relativt vanliga. De inverkar enligt avhandlingen också negativt på vårdresultatet.
Träning och bettskena
Avhandlingen bygger till en del på hälsouppgifter om 1 577 vuxna finländare i den nationella studien Hälsa 2011. Utöver detta engagerades 80 personer med TMD-diagnos i en delstudie. Hälften av den gruppen fick råd för käkträning medan den andra halvan också fick använda bettskena. De här patienterna följdes i ett år.
– Man kan dra slutsatsen att träning är lika bra som skena för att lindra långvarig TMD-smärta. Vid akut smärta kan bettskenan hjälpa bra genom att den ändrar käkmuskelns eller käkledens position. Dessutom skyddar skenan tänderna mot det slitage som tandgnisslande ger, säger Qvintus.
Rörelseträning för käken kräver upprepade övningar och tålamod av patienten. Det är individuellt hur länge det tar för käken att bli starkare och få bättre koordination igen – eventuellt flera månader. Ibland kombineras träning med medicinering och fysioterapi.
De flesta patienter kan träna käken själva och träningen ger ofta gott resultat.
– Men det får aldrig göra ont. Det är mest om man har kraftiga förslitningar i käklederna som träningen inte alltid passar, säger Qvintus.
Veera Qvintus disputerade med avhandlingen Temporomandibular disorders: prevalence of signs and symptoms and effect of stabilization splint treatment vid Östra Finlands universitet på fredagen.