100 000 barn i Finland har två hem – bor växelvis hos sina föräldrar
Lagstiftningen motsvarar inte den verklighet dagens familjer lever i. Barn som bor på två orter till exempel på grund av föräldrarnas skilsmässa blir allt vanligare. Just nu pågår ett grundarbete för att förnya den sociala tryggheten för de här barnfamilj
För närvarande finns det över 100 000 barn i Finland som bor växelvis hos sina föräldrar. Det betyder att de har två hem, hos vårdnadshavare som av olika orsaker inte bor på samma adress. Den vanligaste orsaken till växelvis boende är att barnets föräldrar skilt sig.
Ungefär hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. När det gäller samboförhållanden är andelen separationer ännu högre. Om det finns barn med i ekvationen så kommer en separation oundvikligen leda till en del praktiska frågor som familjen måste ta ställning till.
– Jag önskar att samhällets strukturer och stödformer inte skulle vara en tröskel för växelvis boende, säger ledande sakkunnig Anna Moring vid Nätverket för familjers diversitet.
Den situation vi har när det gäller ekonomiskt stöd och service till familjer där föräldrarna har separerat följer långt en föråldrad syn på familjeansvar, enligt Moring.
Den sociala tryggheten började byggas upp på 1970-talet och då var det i regel kvinnan i ett heteroförhållande som tog huvudansvaret för barnen efter en separation. Barnen bodde i huvudsak hos en förälder och besökte den andra ibland.
Barn kan i dagens läge endast vara folkbokförda på ett ställe, med andra ord bara ha en adress. Det i sin tur betyder att endast en förälder har rätt till ekonomiskt stöd, som bostadsbidrag och barnbidrag, trots att barnet skulle bo växelvis hos båda föräldrarna.
– Det kan vara frågan om flera hundra euro per månad som följer barnets folkbokföring, säger Moring.
Det här är inte lätt ens i familjer där man kommer överens, och i familjer där det redan finns konflikter kan de bli ännu djupare, menar hon.
– Det blir onödiga konflikter som förorsakas av de strukturer som finns i lagstiftningen.
Enligt Moring finns det dessutom en risk för att det blir ett privilegium för personer med högre inkomster att kunna dela upp ansvaret för barnen hälften och hälften.
Ett rum kostar trots att det står tomt
Ett av de stora problemen som växelvis boende innebär är de fasta boendekostnaderna. Barn behöver sitt eget utrymme, även under den tid när de är hos den andra föräldern.
– Det ska vara dubbla uppsättningar skidor, skridskor och cyklar. Utgångspunkten måste vara att ett växelvis boende barn kostar mer för samhället än ett barn med endast ett hem, säger Moring.
Moring säger att de bidrag som föräldrarna är berättigade till måste beakta den individuella situationen, till exempel så att det går att söka bostadsbidrag för barnets båda hem. Det är också viktigt att barn ska kunna räknas som syskon i båda de familjer där de vistas.
– Det påverkar saker som syskonrabatter inom småbarnspedagogiken.
Skolskjutsarna är ett annat problemområde när barn endast kan ha en officiell adress. Barn har rätt till skolskjuts från den adress där de är folkbokförda, oberoende av om de bor någon annanstans hälften av tiden.
– Det som få vet är ändå att barn har rätt till dagisplats på två ställen om föräldrarna bor på olika orter, säger Moring.
Samhället förändras snabbare än lagen
I början av 2020 tillsattes en parlamentarisk kommitté vars uppgift är att reformera den sociala tryggheten. Det är ett enormt arbete och sträcker sig över två regeringsperioder.
– Kommittén har identifierat fyra problemhelheter i den sociala tryggheten, säger kommitténs ordförande forskningsprofessor Pasi Moisio vid Institutet för hälsa och välfärd.
En av dessa helheter som nu ska analyseras är utkomststöd, grundskydd och boende. Inom ramen för detta faller också barnfamiljers ekonomiska stöd. Ett av reformens mål är en individualisering av bostadsstödet. Hur man i praktiken ska beakta att barn kan bo växelvis hos två vårdnadshavare är ännu öppet, erkänner Moisio.
– Boendekostnaderna kan inte halveras på samma sätt som till exempel barnbidraget, det där extra rummet är ju kvar i lägenheten även om matkostnaderna försvinner varannan vecka. Det här är en fråga som kommer att kräva mycket diskussion.
Bidragen för föräldrar till barn som har två hem är ett bra exempel på att samhället och världen förändras.
– Familjestrukturerna har förändrats och med dem förväntningarna på samhället.
Moisio hoppas på en bred samhällelig debatt om stöden för växelvis boende barn, och den behöver inledas snart.
– Individualiseringen av bostadsstöd är en fråga som ska gås igenom senast nästa år.
Det behövs också en samhällsdiskussion om den sociala tryggheten överlag, anser Moisio. Han säger att ett av delmålen med reformen de facto är att kunskapen om den sociala tryggheten ska bli bredare.
– Så att vi förstår varför vi över huvud taget har ett sådant här system.