Gymnasieundervisningen i svenska motsvarar inte alltid arbetslivets behov
Läroplanen för gymnasieundervisningen i modersmålet svenska motsvarar inte till fullo arbetslivets förväntningar på finlandssvenska anställda, visar en ny bok om studentexamensprovet i modersmålet svenska.
Jannika Lassus, universitetslektor i svenska språket vid Helsingfors universitet, har jämfört läroplanen med svaren från en enkätundersökning bland finlandssvenskar i arbetslivet.
Lassus säger att gymnasieundervisningen i modersmål i hög grad utgår från skönlitteratur och mer sällan från facktexter och sakprosa.
– I arbetslivet behövs en förmåga att läsa långa och komplicerade texter och förstå dem, och då gäller det inte i första hand skönlitteratur.
Lassus påpekar att läroplanen endast ger allmänna ramar för undervisningen och att lärarnas tillämpning av den, och till exempel materialvalen, kan variera. Dessutom fortsätter många gymnasiestuderande sina studier vid en högskola och utvecklar på så sätt ytterligare sin förmåga att ta till sig olika texter innan de ger sig ut i arbetslivet.
"Finlandssvenskar behöver kunna sitt modersmål"
Enkätundersökningen bland finlandssvenskar i arbetslivet gjordes redan 2017 inom ramen för ett forskningsprojekt vid Svenska handelshögskolan. 159 finlandssvenskar svarade på webbenkäten.
– Enkätsvaren visar att finlandssvenskar behöver kunna sitt modersmål. Många arbetsgivare och organisationer utnyttjar finlandssvenskarnas kunskaper i svenska. Därtill är kunskaper i finska och engelska naturligtvis viktiga, säger Lassus.
Ofta är det också viktigt att behärska olika stilnivåer i kommunikationen i arbetslivet, visar enkätundersökningen.
– De som svarat på enkäten menar att unga i dag tenderar att vara lite slarviga, och att olika språknormer och stilnivåer kanske inte är det de lägger vikt vid, säger Lassus.
Jannika Lassus skriver om kommunikationen i arbetslivet i en ny bok om studentexamensprovet i modersmålet svenska. Boken Modersmålsprovet i brännpunkten: Studentexamensprovet i modersmålet svenska på 2000-talet ges ut av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).
Sju olika skribenter har bidragit till boken. Lassus är en av bokens redaktörer.
– Modersmålsprovet är kanske det viktigaste provet i studentexamen, tycker vi. Det är det enda obligatoriska provet och dess betydelse i intagningen till många universitetsutbildningar ökar. Det finns väldigt lite forskning om studentexamensprovet i modersmål, säger hon.
Underlag för diskussion
Lassus hoppas att boken kan erbjuda information och bidra till en diskussion kring studentexamensprovet i modersmål och modersmålsundervisningen i gymnasierna. Hon hoppas att verket kan erbjuda ny information och underlag för diskussion.
– Ett kapitel tar till exempel fasta på vad det är som gör att en viss text betecknas som bra och vad som värdesätts i studentexamensprovet. Det kan vara nyttig information i synnerhet för nya modersmålslärare i gymnasiet, och också för dem som skriver modersmålsprovet i svenska.
– Och å andra sidan: om kollegiet, det vill säga modersmålslärarna som grupp, börjar uppleva att provet utvecklas åt fel håll och att man tar fasta på fel saker i bedömningen finns det nu ett underlag för den diskussionen.