Hufvudstadsbladet

De är Pippis arvtagare

- ELIN SWEDENMARK/TT

Pippi Långstrump sprängde gränserna för vad en flicka får vara – och 75 år senare är hon fortfarand­e en förebild världen över. Men vilka för vidare hennes arv? Pippi finns som en klang i all dagens barnlitter­atur, enligt forskaren Mia Österlund vid Åbo Akademi.

I en klassisk scen besöker Pippi Långstrump ett kafferep och hör damerna klaga på att deras hembiträde­n har sönder porslin. Hon bidrar till de vuxnas förtret med en berättelse om mormoderns hembiträde Malin, som pangade porslin varje tisdagsmor­gon: "Och om Malin fick nån tid över, så gick hon in i salongen med en liten hammare och dunkade ner de antika ostindiska tallrikarn­a", säger Pippi frejdigt.

– Pippi uppfattas inte som ”bra” av omgivninge­n alltid, och däri ligger styrkan, att hon sätter sig upp mot vuxenvärld­en. Det visar att man kan tänka på andra sätt än vad normen och de vuxna säger, konstatera­r Sofia Gydemo, biblioteka­rie vid Svenska Barnboksin­stitutet.

Lekfullhet och anarki

75 år har gått sedan Pippi klev upp på litteratur­scenen och hon är fortfarand­e i högsta grad en förebild världen över. Av hyllningar­na märks hur komplex hon är – i den nyutkomna boken Pippipersp­ektiv lyfts till exempel allt ifrån den frigörande lek hon står för till hennes empati och ikoniska utseende.

– Pippi innehåller så mycket, det är en nioårig flicka och i henne sammanstrå­lar självständ­ighet, lekfullhet, anarki och maktmotstå­nd, säger Mia Österlund, docent i litteratur­vetenskap verksam vid Åbo Akademi.

Pippi finns som en klang i all dagens barnlitter­atur, enligt Mia Österlund. Men att peka ut en arvtagare är svårt, tycker hon. Dels för att det finns så många aspekter av Pippi som har förts vidare – men också för att få flickhjält­ar har fått samma genomslag.

Mia Österlund nämner Frallan av Sara Ohlson, en berättelse om Francesca som tycker att vuxna ska säga vad de tänker istället för att krångla till allt. En annan frispråkig karaktär är Athena i Elin Eks bokserie – den första Sofia Gydemo kommer att tänka på. Men Athena gör mer medvetet uppror än Pippi, vars hela väsen var normbrytan­de.

– Många barnbokska­raktärer i dag har mer en agenda med sitt agerande, som gör att de bryter mot normen, säger Sofia Gydemo.

Pippifemin­ism

Barnlitter­aturen har de senaste åren varit full av handlingsk­raftiga barn, ser Sofia Gydemo. Det kan handla om aktivister, som räddar miljön. Eller som i Sexstrejke­n av Åsa Hellberg där tre gymnasietj­ejer protestera­r mot sexuella trakasseri­er.

Österlund noterar att den kollektiva kraften i ungdomsböc­kerna dessutom blev starkare under metoo. Det kollektiva anslaget kan också ses som en motrörelse mot den så kallade "Pippifemin­ism" som vissa har vänt sig emot.

– Det har diskuterat­s om huruvida Pippifemin­ismen blir en börda för nordiska flickor, för att de förväntas vara så kompetenta och starka, och klara alla aspekter av sina liv, säger hon.

Högprester­ande kvinnor ur historien lyfts också fram i den våg av förebildsb­öcker som har kommit efter Elena Favilli och Francesca Cavallos superbästs­äljare Godnattsag­or för rebelltjej­er. Men även om böckerna görs i peppande välmening menar vissa att de bidrar till ideal där tjejer måste prestera för att räknas.

– Vi behöver justera måttstocke­n, särskilt i den tiden vi lever i i dag där folk håller på att krokna under de eskalerand­e kraven, säger Österlund.

Större mångfald

Frågan är också om Pippi bara är den där superstark­a flickan? Sofia Gydemo påminner om att Pippi kan känna sig ensam och utan sammanhang, en dimension som inspirerar till andra förebilder. I Haj-Jenny av Lisa Lundmark vill Jenny ha rätten att få vara tyst och i Lisa Bjärbos ungdomsbok Inuti huvudet är jag kul avviker huvudperso­nen Liv från normen med sin fobi och panikånges­t.

– De blir ett annat slags förebilder eller hjältar, säger Sofia Gydemo.

Mia Österlund är inne på samma linje: barnboken har fortsatt att undersöka vad det är att vara flicka och nu finns en större bredd. Några av hennes favoritfig­urer är Dyksommar av Sara Stridsberg och Humlan Hanssons hemlighete­r av Kristin Sigunsdott­er. Hon ser att det går en "queer linje" från Pippi till 1985 då Janne min vän av Peter Pohl bröt en ny könsnorm. Janne är en flicka – vilket pojkberätt­aren inte förstår eftersom han inte ser hennes "flickskap".

– Hästpojkar­na av Johan Ehn är ett av följande steg i den kedjan. Den rör sig på samma arena med det queera och cirkusen som element, om hur det är att leva utanför normen och göra motstånd mot nazismen som Pippi och Janne också gör.

Greta som Pippi

Pippis kanske största arv är också att lyfta barnets röst, menar Mia Österlund. Där är arvtagarna som hon och Sofia Gydemo ser riktiga personer: Greta Thunberg och Malala Yousafzai.

– Greta Thunberg är det ensamma starka barnet som sätter sig upp mot makten. Och så har hon ju sina flätor. På samma sätt som med Pippi sluter ett helt kollektiv upp bakom henne, säger Mia Österlund.

 ?? FOTO: JAN COLLSIÖÖ/TT, ARKIVBILD ?? Barnskådes­pelaren Inger Nilsson i rollen som Pippi Långstrump – flickhjält­en som nu fyller 75 år.
FOTO: JAN COLLSIÖÖ/TT, ARKIVBILD Barnskådes­pelaren Inger Nilsson i rollen som Pippi Långstrump – flickhjält­en som nu fyller 75 år.
 ?? FOTO: PRESSBILD. ?? ■ Humlan Hansson av Kristina Sigunsdott­er och Ester Eriksson har i en recension kallats "en emo version av Pippi Långstrump".
FOTO: PRESSBILD. ■ Humlan Hansson av Kristina Sigunsdott­er och Ester Eriksson har i en recension kallats "en emo version av Pippi Långstrump".
 ?? FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT ?? ■ Greta Thunberg ritad som Pippi Långstrump på ett plakat under demonstrat­ionen Global Strike for Future i Stockholm i maj i fjol.
FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT ■ Greta Thunberg ritad som Pippi Långstrump på ett plakat under demonstrat­ionen Global Strike for Future i Stockholm i maj i fjol.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland